Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Vad händer på börsen om Ryssland invaderar Ukraina?

Geopolitisk oro finns alltid, men det är sällan något allvarligt inträffar. Därför är geopolitik något man som investerare normalt sett inte tar hänsyn till när det gäller allokeringen.

Rädsla för att något ska inträffa kan ändå leda till stora rörelser på marknaden då och då, men det kan vara bra att komma ihåg att börsen kortsiktigt tenderar att överreagera på ny information. Bara för att Stockholmsbörsen faller 4 procent en regnig måndag när USA pratar om en rysk invasion av Ukraina, så betyder det inte att ekonomin eller bolagen har påverkats över huvud taget. Därmed bör man stå emot impulsen att sälja av i den långsiktiga aktieportföljen.

Vad är börsen mest orolig för?

Det mest aktuella exemplet för tillfället är situationen vid den rysk-ukrainska gränsen, där allt större ryska trupper samlats den senaste tiden. De humanitära konsekvenserna av ett eventuellt krig är givetvis de allvarligaste, men det är inte de som börsen oroar sig för. Aktiemarknaden reagerar istället på risken för att ekonomiska sanktioner mot Ryssland ska få landet att strypa olje- och gaskranarna till Europa. Det kan i så fall leda till ännu högre energipriser som gräver hål i hushållens plånböcker via kostnaderna för att värma bostäder och tanka bilar.

Om hushållens energirelaterade kostnader ökar finns en risk att de håller igen på annan konsumtion, vilket i sin tur kan leda till lägre tillväxt. Just nu riskerar detta att ske samtidigt som inflationen är hög och centralbankerna är på väg att strama åt ekonomin. Omsvängningen i penningpolitiken är det som kan få störst konsekvenser för börsen och ekonomin, men geopolitisk oro ovanpå det blir ytterligare en orosfaktor som bidrar till de stora svängningarna på marknaden.

Effekten på börsen brukar bli kortvarig

En mycket grundlig genomgång av börsutvecklingen i samband med olika geopolitiska händelser har gjorts av Deutsche Bank. I genomsnitt visar det sig att amerikanska storbolagsindex (S&P 500) historiskt tappat 5,7 procent från toppen när något har inträffat. Nedgången brukar alltså bli begränsad. Efter 2-3 veckor bottnar marknaden, för att sedan hämta in hela tappet på bara tre veckor.

I några fall har börsraset blivit större och nedgången tagit längre tid att hämta igen. Det har dock berott på att ekonomin samtidigt har befunnit sig i en lågkonjunktur. Den geopolitiska händelsen i sig har alltså inte varit avgörande för en längre period av dålig börsutveckling, utan det har varit den svaga konjunkturen som varit huvudorsaken.

Slutsatsen är att när den första oron väl har lagt sig, så brukar de ekonomiska konsekvenserna bli ganska små. Marknaden återgår då snabbt till att fokusera på det som betyder mest, och då riktas blickarna mot tillståndet i ekonomin och utvecklingen för bolagsvinsterna. Är ekonomin stark och bolagsvinsterna växer, så fortsätter börsen oftast att stiga.

Vad ska man göra?

Sparar man långsiktigt så finns ingen anledning att börja stuva om i portföljen på grund av oro för ett krig. Historiskt har den typen av händelser fått begränsade konsekvenser för sparandet. Efter dagar med branta börsras kommer ofta dagar med stora kurslyft, och säljer man en dålig dag riskerar man att missa uppgången efteråt. Det kan bli dyrt i längden.

Sitt still i båten må vara ett slitet uttryck, men det mesta talar för att det är klokt att hålla sig till det även den här gången.