Rapportsäsongen började redan förra veckan i USA, och facit så här långt är starkt. Även i Stockholm ser det lovande ut efter att ett antal bolag lämnat omvända vinstvarningar den senaste tiden.
Förra veckan steg börserna till nya rekordnivåer på båda sidor av Atlanten med stöd av stark makrodata och fina rapporter från de amerikanska börsbolagen. I USA överträffade både detaljhandelsstatistik, antal nyanmälda arbetslösa och regionala inköpschefsindex förväntningarna. Den amerikanska ekonomin får för närvarande kraftigt stöd av stimulanscheckarna till hushållen, och av att alltfler nu är vaccinerade mot covid-19 vilket gör att restriktionerna lättar och osäkerheten minskar. Vi förväntar oss tillväxten i USA förblir stark de kommande kvartalen, och ett godkänt infrastrukturpaket skulle ge ytterligare uppsida. VIX-index, som mäter hur stora kursrörelser investerarna väntar sig den kommande månaden, fortsatte att sjunka.
Överraskande stark makrodata har under en period varit en viktig bidragande orsak till att räntorna stigit, men förra veckan föll räntorna istället tillbaka efter att både Fed-chefen Jerome Powell och andra ledamöter upprepat att det är för tidigt att strama åt penningpolitiken. Budskapet var också att obligationsköpen kommer att trappas ner långt innan några räntehöjningar blir aktuella. Sammantaget innebär detta att penningpolitiken förblir stöttande för både ekonomi och börs under en överskådlig framtid, och vi behåller en övervikt i aktier då vi ser högre potential i aktier än i obligationer. Inflation och penningpolitik är och förblir ett av de hetaste ämnena under 2021, och förra veckans inflationssiffror var någon tiondel högre än väntat både för svensk och amerikansk del. Den stigande inflationen väntas dock vara tillfällig. För svensk del ligger det närmare till hands att Riksbankens nästa åtgärd blir en räntesänkning snarare än en höjning, men vårt huvudscenario är att räntan förblir noll.
När det gäller coronavaccin är nyhetsflödet blandat. Positivt är att Pfizer har meddelat att man kommer att kunna leverera fler doser än väntat till både Europa och USA. Negativt är att både AstraZeneca och Johnson & Johnsons vaccin i sällsynta fall tycks kunna orsaka blodproppar, och att Danmark som första land helt har stoppat användningen av AstraZenecas vaccin. För europeisk del, där vaccinationsprocessen redan går långsamt, är det förstås negativt. När det gäller Europas börser är det inte nödvändigtvis lika illa eftersom exportsektorn är stor och bolagen gynnas av högre tillväxt i omvärlden. Även om det dröjer längre än väntat innan Europa kan öppna upp i vår, så väntas det uppdämda konsumtionsbehovet vara stort när restriktionerna väl lättar. Vi ser potential i europeiska aktier i år, och behåller en liten övervikt i regionen.
På agendan
I USA har ungefär 20 procent av S&P 500-bolagen redan rapporterat och åtta av tio bolag har slagit vinstförväntningarna vilket hjälpt till att driva upp börserna både i USA och Europa till nya höjder. För svensk del startar rapportsäsongen på allvar den här veckan och först ut bland de stora exportbolagen är Sandvik. Inför rapportsäsongen har det kommit ett antal omvända vinstvarningar vilket tyder på att analytikernas estimat åter ligger för lågt. Det betyder inte nödvändigtvis att börsen står för lågt – förväntningarna i marknaden är högt ställda och eventuella rapportmissar lär straffas. Överlag väntas en stark rapportsäsong både för svensk och internationell del. Börsen är för närvarande relativt högt värderad vilket förstås är en risk vid eventuella besvikelser, men mot bakgrund av fortsatt expansiv penningpolitik och låga räntor går det att motivera.
På fredag släpps månadens preliminära PMI för USA, Europa och Japan. Små förändringar väntas jämfört med föregående månad. På torsdag väntar ett nytt penningpolitiskt besked från ECB där Lagarde väntas upprepa budskapet att den ekonomiska återhämtningen i Europa är fördröjd, men inte förstörd av den långsamma vaccinationsprocessen och ökade smittspridningen. Stödköpen kan därför komma att återgå till den ursprungliga storleken om 60 miljarder euro per månad efter junimötet.
Förra veckans veckobrev, En ny rapportsäsong står för dörren, kan du läsa här.