Börserna sjönk något under veckan som gick, men kursrörelserna var stora både uppåt och nedåt. Det speglar den ökade osäkerheten som följt med omikron-varianten.
Osäkerheten beror på att vi fortfarande inte vet hur effektiva nuvarande vaccin är, samt om symptomen vid sjukdom är mildare eller inte. Modernas VD har uttryckt oro och sagt att deras vaccin sannolikt ger ett mindre skydd på grund av virusets många mutationer. Andra forskare samt Pfizer/BioNtech har å andra sidan sagt att vaccinen sannolikt skyddar mot svår sjukdom vilket givetvis vore positivt. Eftersom det alltid finns en fördröjning på 2-3 veckor mellan ökad smittspridning och fler avlidna, så vet vi ännu inte hur allvarlig den nya virusvarianten är. Utvecklingen i Sydafrika, där viruset upptäcktes först och har störst spridning, blir viktig att följa. Om antalet dödsfall inte ökar så mycket som vid tidigare utbrott så finns en chans att symptomen verkligen är mildare, och det vore en god nyhet även ur ett marknadsperspektiv. Än så länge finns dock inga bevis för att det verkligen är så.
Den pågående pandemin kan fortsätta påverka arbetsmarknaden och inflationen. Om fler avvaktar med att ta ett arbete i väntan på att pandemin ska vara över så kan det resultera i fortsatta löneökningar. Spenderar vi mer tid hemma och mindre tid med att resa, umgås och äta ute, så väntas vi istället lägga mer pengar på att konsumera olika typer av varor. Det kan i sin tur bidra till problemen med flaskhalsar i de globala leveranskedjorna, och därmed till inflationstrycket. Det är något centralbankerna för närvarande bevakar noga. I ett tal förra veckan konstaterade Feds ordförande, Jerome Powell, bland annat att ökad smittspridning är inflationsdrivande och det är dags att begrava termen ”temporär” när det gäller att beskriva inflationen. Powell öppnade även upp för att trappa ner stödköpen snabbare trots omikronvarianten. Vi förväntar oss nu att Fed med start i januari kommer att minska stödköpen med 25 miljarder dollar per månad istället för nuvarande 15 miljarder, för att sedan höja räntan i juni, september och december.
Ha en risk du är bekväm med – även under dåliga börsdagar
Då vi anser att osäkerheten är hög för tillfället både på grund av pandemin, men också den höga inflationen och de nedtrappade stimulanserna, så har vi sänkt vår rekommendation för globala aktier från övervikt till neutral. Den förväntade avkastningen på ett globalt index de kommande tolv månaderna är 0-5 procent, och risken finns att volatiliteten förblir hög den närmaste tiden. Att ha en risk i sparandet som man är bekväm med även under dåliga börsdagar är en bra strategi. Detta är dock inte samma sak som att vi väntar oss branta börsras. I grund och botten väntas tillväxten vara god även under 2022, och risken för en lågkonjunktur är liten. Om inte förutsättningarna förändras till det sämre så kan en eventuell nedgång på börsen vara ett bra läge att öka i aktier.
Risken för restriktioner är högst i Europa, och gradvis lägre tillväxt under 2022 är mest negativt för konjunkturkänsliga aktiemarknader. Vi har därför sänkt vår rekommendation för europeiska aktier från övervikt till neutral. Vi behåller samtidigt en övervikt i amerikanska aktier som visserligen är högt värderade, men också mindre konjunkturkänsliga.
Inflationsdata på makroagendan
All ny information om omikronvarianten är givetvis intressant den kommande veckan. Eventuella besked från läkemedelsbolag och vaccinproducenter om symptom och hur vaccinen fungerar blir viktiga.
På makrosidan får vi inflationsstatistik från USA på fredag. Kärninflationen i årstakt väntas uppgå till 4,9 procent enligt konsensusestimat. Om nio dagar lämnar Fed ett nytt räntebesked och då kan vi få nya detaljer kring stödköpen samt en ny ränteprognos.
Vi får också statistik över lediga jobb i oktober (JOLTs) den här veckan. I Tyskland och Europa släpps ZEW-index som mäter det ekonomiska sentimentet på tisdag. Från Kina kommer siffror över både producentprisindex och konsumentprisindex.