Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Hoppet om en mjuklandning lyfter börserna

Helgens riksdagsval blev en riktig rysare, men ser för tillfället ut att sluta med en mycket knapp högermajoritet. SCBs partisympatiundersökning som gjordes i början av sommaren visar att företagare föredrar en högerregering som uppfattas som mer näringslivsvänlig. För de så kallade välfärdsbolagen minskar risken för att vinster ska begränsas eller stoppas, och flera av bolagen lyfter kraftigt på börsen idag. För den exporttunga Stockholmsbörsen som helhet är dock påverkan obefintlig. Utvecklingen styrs huvudsakligen av konjunktur, räntor och vad som sker i omvärlden. På längre sikt finns givetvis en chans att politiken kan påverka frågor som utbildning, konkurrenskraft och investeringsklimat, men på kort sikt blir effekterna försumbara.

Världens börser steg under förra veckan i takt med att förhoppningarna ökade om att Fed ska lyckas pressa ner inflationen utan att krossa konjunkturen, det vill säga lyckas med en mjuklandning av ekonomin. Oljepriset har sjunkit den senaste tiden, och inflationsförväntningarna har fallit tillbaka vilket är positivt. När statistik över inflationen i augusti presenteras i morgon tisdag, väntas siffran konfirmera att det energirelaterade pristrycket fortsätter att minska, samtidigt som kärninflationen väntas öka några tiondelar. De fortsatt breda prisuppgångarna talar för att det ännu är för tidigt för Fed att slappna av, och marknaden prisar för tillfället in en hög sannolikhet för ännu en höjning med 75 punkter vid mötet nästa onsdag. Det är i linje med Danske Banks förväntningar. Sjunker inflationen mer än förväntat kan det leda till nya uppgångar på börsen, åtminstone på kort sikt.

Blickar vi lite längre fram ser vi fortsatt motvind för konjunkturen från inflation, stigande räntor och svagare bostadsmarknader i många länder inklusive Sverige och USA. I Kina fortsätter de covid-relaterade nedstängningarna och i Europa hotar höga energipriser och eventuell elransonering att bli tuff för både hushåll och företag i vinter. Som lök på laxen tvingas både ECB och Riksbanken att fortsätta strama åt på grund av den höga inflationen, vilket innebär ytterligare motvind för de europeiska ekonomierna. Detta gör att vi ser en fortsatt risk för turbulens på börsen framöver, och vi behåller därför en undervikt i aktier.

Den amerikanska ekonomin framstår som mer solid än den europeiska, och aktiemarknaden i USA är dessutom mindre konjunkturkänslig. Vi har därför en övervikt i USA, och en undervikt i Europa. Vi är inte ensamma om den marknadssynen – utflödet ur europeiska aktiefonder fortsätter enligt såväl global statistik från Bank of America, som enligt svensk statistik från Fondbolagens förening.

Vill du veta mer om vår marknadssyn just nu, lyssna gärna på vår senaste podcast som handlar vår investeringsstrategi i höst.

På agendan

Veckans viktigaste datapunkt är den amerikanska inflationssiffran som släpps på tisdag. Inflationen väntas ha minskat från 8,5 procent i juli till 8,1 procent i augusti tack vare lägre prisökningar på energi. Det breda pristrycket i USA väntas dock bestå och estimaten pekar på att kärninflationen ökade från 5,9 procent i juli till 6,1 i augusti. Siffran blir viktig inför Feds räntebesked den 21 september och är potentiellt börspåverkande.

I Tyskland släpps Zew-index som mäter det ekonomiska klimatet i näringslivet på tisdag. Det väntas ta ytterligare ett kliv nedåt till följd av krisen på energimarknaden som väntas bli särskilt tuff för tyska företag. För svensk del släpps inflationsstatistik för augusti på onsdag som väntas visa på en ökning från 8,5 procent i juli till 9,6 procent i augusti. Vi väntar oss att Riksbanken höjer räntan med 0,75 procent i både september och november vilket tar styrräntan till 2,25 procent redan innan årsskiftet. Det utgör främst en motvind för den svenska bostadsmarknaden.

På fredag får vi Michiganindex som mäter konsumentförtroendet i USA, och som mycket väl kan ta ett steg uppåt tack vare att oljepriset sjunkit – något som är positivt för amerikanska konsumenter. I juli noterade det amerikanska konsumentsentimentet bottenrekord, men sedan dess har det återhämtat sig vilket är gynnsamt för konsumtionen och tillväxten i landet.

Läs förra veckans veckobrev här.