Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: En ny rapportsäsong står för dörren

Globala aktier fortsatte att stiga förra veckan medan räntorna föll tillbaka något. Feds senaste penningpolitiska protokoll signalerade fortsatt låga räntor och omfattande tillgångsköp ända tills målen för inflation och arbetslöshet är uppfyllda.

En paus i ränteuppgången?


Världens börser fortsatte stiga under veckan som gick, medan räntorna sjönk något och dollarn försvagades. Den senaste månaden har ränteuppgången avstannat och den amerikanska 10-årsräntan har rört sig inom spannet 1,6-1,75 procent. I Fed-protokollet som släpptes på onsdagskvällen framgick det tydligt att centralbanken avser att låta penningpolitiken förbli mjuk ända tills målen faktiskt är uppfyllda. Det räcker alltså inte att prognoserna pekar på att målen för inflation och arbetslöshet är inom räckhåll för att någon åtstramning ska bli aktuell. För börsen är löften om expansiv penningpolitik positivt, och sektorer som tog stryk när räntorna steg som snabbast har repat mod. Den globala IT-sektorn steg exempelvis drygt 4 procent under förra veckan och den amerikanska aktiemarknaden utvecklades starkare än Europa. I topp ligger fortfarande Sverige. Breda OMX-index har stigit drygt 17 procent i år.

Det är inte bara kommunikationen från Fed som håller ränteuppgången i USA i schack. På den här räntenivån är amerikanska statspapper intressanta för internationella investerare på grund av de låga (negativa) räntorna i omvärlden. Det gör att efterfrågan på amerikanska statsobligationer ökar, och därmed att priset och räntan på obligationer stabiliseras. På tolv månaders sikt väntar vi oss dock att räntorna stiger något ytterligare.

Nyhetsflödet kring AstraZenecas vaccin är fortfarande negativt, då EU meddelade att man har hittat en möjlig koppling mellan vaccinet och blodproppar. Även om hälsovårdsmyndigheter i såväl Sverige som EU framhåller att fördelarna med vaccinet överväger riskerna, så är det mycket möjligt att risken för blodproppar kommer att göra att de som inte tillhör riskgrupper blir mindre villiga att ta vaccinet. Det kan i sin tur göra att hela vaccinationsprocessen går långsammare vilket givetvis är negativt eftersom Europa redan ligger långt efter Storbritannien och USA. Trots riskerna behåller vi en övervikt i europeiska aktier, då vi fortfarande ser en god potential det kommande året i cykliska sektorer som t ex bank och industri.

Inflationsstatistik och kvartalsrapporter i fokus

Redan den här veckan börjar de första kvartalsrapporterna trilla in. För svensk del väntas enligt Infront en vinsttillväxt på cirka 20 procent jämfört med samma kvartal för ett år sedan. Både orderingång och vinster väntas lyfta. Komponentbrist och flaskhalsar i produktion och leveranser kan sätta vissa käppar i hjulen, men det handlar huvudsakligen om tillfälliga problem. Även i USA väntas vinsterna för S&P 500-bolagen stiga med 20 procent i årstakt. Störst vinstlyft jämfört med Q1 förra året väntas inom den amerikanska sällanköps- och finanssektorn och först ut med sina siffror är som vanligt ett antal amerikanska storbanker.

De närmaste dagarna får vi inflationssiffror från USA, Tyskland och Euroområdet. Förra veckan släpptes producentprisindex (PPI) i USA som visade att priserna steg med drygt 4 procent, vilket var mer än väntat. Stigande kostnader för företagen lär förr eller senare föras över till konsumenterna, vilket talar för att även konsumentpriserna (KPI) kommer att klättra uppåt framöver. Med tanke på hur stort fokus marknaden för tillfället har på räntor och penningpolitik, kan inflationssiffror som kraftigt avviker från förväntningarna påverka börsen mer än vanligt. I närtid väntas inflationen stiga, men huvudsakligen på grund av baseffekter, det vill säga på grund av att inflationen var mycket låg vid samma tidpunkt förra året.
I Kina släpps siffror över BNP, handel och investeringar, och i USA och Europa får vi detaljhandelsstatistik.