Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Fed ger ännu inte efter för trycket

Utvecklingen på räntemarknaden fortsätter att stå i centrum även för börsen. Än så länge har centralbankerna valt att avvakta med att agera eftersom räntorna stiger av rätt anledning. Det kan leda till fortsatt större kursrörelser framöver.

Flera Fed-ledamöter höll tal under veckan som gick, inklusive ordförande Jerome Powell. Mot bakgrund av den senaste tidens stigande räntor och börsoro är budskapet förstås högintressant, och det var att Fed noggrant följer utvecklingen på marknaden men inte ser någon anledning att agera ännu. Räntorna har inte stigit så mycket att det hotar återhämtningen, och dessutom stiger de av rätt anledning. Tillväxten väntas öka kraftigt i år till följd av omfattande stimulanser, och därmed stiger även inflationsförväntningarna vilket är fullt rimligt. Dessutom gör Fed bedömningen att de stigande inflationsförväntningarna är tillfälliga, och inte att det handlar om någon permanent ökning. Stämmer det finns ingen anledning att strama åt, utan penningpolitiken kan förbli expansiv under en lång tid framöver. Även finanspolitiken förblir expansiv – i helgen godkändes nämligen Joe Bidens stimulanspaket på 1 900 miljarder dollar av senaten. Under tisdagen ska representanthuset rösta innan det är dags för Biden att skriva under. Även i representanthuset väntas paketet godkännas. Paketet innehåller bland annat checkar på 1 400 dollar per hushåll och 300 dollar per vecka i arbetslöshetsersättning, vilket kan ge konsumtionen en rejäl skjuts.

I närtid finns dock en risk att inflationsförväntningarna fortsätter att klättra uppåt tillsammans med räntorna, och det kan sätta mer press på börsen. Vår bedömning är att Fed står redo att agera om ränteuppgången blir så pass stor att den riskerar att hota återhämtningen genom högre finansieringskostnader för företag och stigande räntor på bolån etc. Vi ser därmed penningpolitiken som fortsatt expansiv och stöttande för tillväxt och risktillgångar, men diskussionen om högre inflation och när en eventuell åtstramning kan bli aktuell lever vidare, och kan mycket väl orsaka mer börsturbulens. Vi behåller en liten övervikt på 5 procent i aktier jämfört med obligationer.

Stark makrodata, men risk för tredje våg

Antalet coronasmittade klättrar sakta högre igen i Europa till följd av den mer smittsamma brittiska virusmutationen. När vi kommer in i april väntar vi oss att situationen förbättras i takt med att våren kommer, och förhoppningsvis markerar april vändpunkten för pandemin. Då bör även antalet intensivvårdade minska eftersom vaccinationsprocessen har kommit så pass långt att riskgrupperna är skyddade. I Israel är nu 99,5 procent av befolkningen vaccinerad. USA har passerat 26 procent och i Storbritannien är andelen 34 procent. EU fortsätter att släpa efter med knappt 9 procent vaccinerade.

Förra veckans makrostatistik var överlag stark. I Europa kom industri-PMI in bättre än väntat, liksom industri-ISM i USA. Den amerikanska jobbrapporten visade att antalet sysselsatta i USA steg med 379 000 personer i februari vilket var betydligt fler än väntat. Fortsätter makrodata att slå förväntningarna (vilket ju är positivt) så kan det leda till att räntorna klättrar vidare uppåt. Det kan i sin tur orsaka ytterligare börsturbulens så länge Fed väljer att avvakta. Devisen ”goda nyheter är dåliga nyheter” kan därmed åter bli aktuell, men för den som har pengar på sidlinjen kan den typen av turbulens faktiskt erbjuda fina möjligheter att komma in på börsen.

Håll koll på ECB, makrodata och förstås räntorna

Utvecklingen på räntemarknaden fortsätter att stå i centrum även för aktiemarknaden. I Europa lämnar ECB ett nytt räntebesked vilket kan ge mer insikt i hur centralbanken ser på läget. Även om inga förändringar av penningpolitiken är att vänta, så blir det intressant att höra om ECB nöjer sig med att konstatera att räntorna har stigit, eller om man väljer att gå längre än så och uttryckligen säger att ränteuppgången utgör en risk för återhämtningen. Vi väntar oss att ECB nöjer sig med det förstnämnda. I Kina släpps inflationsdata och i USA får vi KPI-siffror samt Michiganindex som mäter konsumentsentimentet.