Stundande rapportsäsong för första kvartalet 2023.
Volatiliteten föll samtidigt som ett globalt index steg 3,7 procent förra veckan. Oron för en bankkris har snabbt blåst över, vilket är en viktig bidragande orsak till uppgången. Makrodata har dessutom överlag kommit in bättre än väntat i både USA, Europa och Kina den senaste månaden vilket också gett stöd åt aktiemarknaden. För svensk del bidrog stora kurslyft i såväl cykliska verkstadsbolag som i H&M-aktien till att breda OMXSPI-index steg med 5 procent veckan som gick. Minskad risk för en bankkris har lett till ökat fokus på makrodata igen, och kanske är vi snart tillbaka där vi befann oss innan krisen i Credit Suisse och de amerikanska bankerna, det vill säga där en överhettning i USA och fortsatta räntehöjningar är en fullt realistisk möjlighet.
Förra veckan fick vi inflationsdata från både Europa och USA. För amerikansk del kom PCE-inflationen, som är det mått Fed föredrar att använda sig av, in någon tiondel lägre än förväntat vilket bidrog till kurslyften i slutet av veckan. I Europa föll den energirelaterade inflationen mer än förväntat, men samtidigt tickade kärninflationen envist uppåt med ytterligare en tiondel. ECB lär lägga fokus på det sistnämnda – det vill säga att det underliggande pristrycket i ekonomin är på tok för högt. Därmed behöver styrräntan fortsätta att höjas. Helgens nyhet att OPEC+ oväntat planerar att kapa oljeproduktionen med drygt 1 miljon fat per dag innebär dessvärre också en risk för nya inflationsimpulser. Oljepriset är under måndagsmorgonen upp cirka 5 procent.
För svensk del låg inflationen på 12 procent i februari inräknat ränteeffekter och energipriser. Kärninflationen, där dessa två är borträknade, uppgick till skyhöga 9,3 procent. Vi förväntar oss därför att Riksbanken höjer räntan till 4,25 procent i vår innan man pausar och inväntar effekterna på ekonomin. Vad gäller effekterna så finns goda skäl att tro att de blir större för svensk del än i de flesta andra länder. Ungefär hälften av alla svenska hushåll har rörliga boräntor och resterande del har relativt korta bindningstider. Vi har dessutom höga lån i förhållande till våra inkomster. Det gör att stigande räntor går rakt in i hushållens plånböcker. Så ser det inte ut i de flesta andra länder, där skuldsättningen är lägre och bindningstiderna längre. Till följd av detta väntas svensk konjunktur försvagas i år, och dessutom väntar vi oss att bostadspriserna faller med totalt 25 procent från toppen. En rörlig boränta kan, om våra prognoser slår in och utvecklingen följer tidigare mönster, nå 5,25 procent. Läs gärna mer i vår boprisindikator för mars.
Vi är nu inne i april vilket innebär att börsbolagen stängt böckerna för det första kvartalet och vi snart går in i årets första rapportsäsong. Därmed kan bolagen komma att börja flagga för om vinsterna avviker väsentligt från förväntningarna, det vill säga vinstvarna. För amerikansk del har vinstestimaten justerats ner kraftigt under kvartalet. Vid årsskiftet väntades en vinsttillväxt på -0,3 procent i årstakt för Q1 – nu är siffran nere på -6,6 procent. Intäkterna väntas ha ökat med 1,9 procent vilket kan jämförs med inflationen som under kvartalet varit över 6 procent. Analytikerna väntar sig att de första två kvartalen i år kommer att bjuda på en negativ vinsttillväxt i USA, men att det sedan ska se bättre ut igen under andra halvan av året. För 2023 som helhet väntas en vinsttillväxt på 1,5 procent, men följer vi det historiska mönstret så kommer den siffran att justeras ner vartefter månaderna går.
Vi behåller för närvarande en neutral vikt i aktier. Inom aktieregioner har vi en övervikt i tillväxtmarknadsaktier som vi väntar oss kommer att gynnas av högre tillväxt i Kina, och därmed gå i otakt med utvecklingen i USA och Europa där konjunkturen väntas mattas av. Inom räntebärande fokuserar vi på kvalitet och har därför en övervikt i obligationer samt i investment grade, företagsobligationer med hög kreditkvalitet. Vi har en dubbel undervikt i high yield, företagsobligationer med låg kreditkvalitet, då vi väntar oss att finansiellt svagare företag kommer att få det allra tuffast i en miljö med sjunkade efterfrågan och högre räntor.
På agendan
Veckan rivstartar redan under måndagen med inköpschefsindex för industrin i Europa, USA och Kina. För kinesisk del kom siffran in tidigt under morgonen, och var sämre än förväntat vilket reser vissa frågetecken kring styrkan i återhämtningen. Trots detta är utsikterna för kinesisk tillväxt betydligt bättre än i västvärlden. Kina får stöd av lättade covid-restriktioner och inflationen är låg, till skillnad från i USA och Europa där det senaste årets aggressiva räntehöjningar gradvis väntas dämpa konjunkturen. Inköpschefsindex från Europa som släpptes under måndagsförmiddagen visade att tillväxten i industrin tappade tempo från månaden innan, men inte riktigt så mycket som förväntat. Vi får både industri-PMI och ISM-index från USA senare i eftermiddag.
På onsdag släpps inköpschefsindex för tjänstesektorn i samtliga regioner. Samma dag får vi siffror över antalet lediga jobb i USA i februari som väntas sjunka något jämfört med månaden innan. Fortfarande är dock läget på arbetsmarknaden ansträngt med betydligt fler lediga jobb än arbetssökande amerikaner. På fredag är börserna stängda till följd av påsken, men trots det släpps den amerikanska jobbrapporten som vanligt på eftermiddagen. Arbetslösheten väntas vara oförändrad på 3,6 procent och löneökningarna uppgå till 4,3 procent i årstakt, vilket är lägre än månaden innan. Om rapporten väsentligt avviker från förväntningarna får vi vänta till nästa vecka på kursreaktionen då börserna öppnar igen efter påsk.