Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Hög volatilitet, men begränsad börsnedgång

14 mar 2022

Rysslands invasion av Ukraina fortsätter att skapa oro på marknaden, men ett globalt index har bara backat marginellt sedan kriget bröt ut.

Utvecklingen på aktie- och räntemarknaden fortsätter att styras av två saker – kriget i Ukraina och penningpolitik. Det värsta är givetvis de mänskliga konsekvenserna av kriget som vid det här laget är närmast ofattbart svåra, men på börsen har det främst gjort avtryck i form av hög volatilitet. Kursrörelserna under enskilda dagar har varit stora, men sedan invasionen inleddes den 24 februari summerar nedgången för ett globalt index exklusive tillväxtmarknader inte till mer än -1,5 procent i lokal valuta. Till stor del beror det på att börserna i USA, som utgör drygt 60 procent av ett världsindex, mer eller mindre är oförändrade. Europeiska konsumenter och företag är mest utsatta, och europeiska aktier har backat närmare 5 procent sedan invasionen startade. Under förra veckan hämtade Europa dock in en del av tappet, medan USA och tillväxtmarknader backade. På fredagen lyfte marknaderna efter ett uttalande från Putin om vissa framsteg i förhandlingarna.

De stora kursrörelserna på börsen följer utvecklingen på råvarumarknaden, och främst är det de stora svängningarna i olje- och gaspriserna som driver sentimentet. Ekonomin påverkas huvudsakligen på tre sätt av det som sker, och störst blir konsekvenserna för Europa. 1) Högre råvarupriser leder till stigande inflation och urholkar konsumenternas köpkraft, 2) sanktionerna påverkar den globala handeln negativt och 3) den ökade osäkerheten kan leda till att företagen skjuter investeringar på framtiden. Hur stora konsekvenserna blir beror på hur länge olje- och gaspriser förblir höga och volatila. Samtidigt vidtar världen åtgärder för att minska beroendet av rysk energi och mildra effekterna på ekonomin. EU har exempelvis presenterat en strategi för att minska beroendet av rysk gas med två tredjedelar innan 2022 är slut.

Stigande inflation och stramare penningpolitik att vänta

Även inflation och penningpolitik är i fokus till följd av den speciella situation vi befinner oss i. Tillväxten kan bli lägre än väntat framöver på grund av kriget, men inflationen väntas fortsätta att stiga. De senaste nyheterna från Kina om omfattande utbrott av covid-19 och nya nedstängningar kan sätta ytterligare press på globala leveranskedjor, och därmed bidra till ett ökat pristryck.

För världens centralbanker innebär detta en fin avvägning mellan risken för att en stramare penningpolitik hämmar tillväxten ytterligare, och att inflationen fortsätter att stiga till nya höjer om man går för försiktigt fram. I torsdags lämnade ECB räntebesked och trots kriget meddelade centralbanken att stödköpen ska avslutas tidigare än väntat, vilket även öppnar upp för en första räntehöjning tidigare än vid decembermötet. För svensk del fick vi idag på måndagsmorgonen nya inflationssiffror som var betydligt högre än både Riksbanken och analytiker väntat sig. Den underliggande inflationen rensat för energipriser uppgick till 3,4 procent, och konsekvensen bör bli att Riksbanken ser över sin inflationsprognos och justerar räntebanan uppåt.

Vi fortsätter att förorda en balanserad risk i portföljen. Geopolitisk risk är svår och oberäknelig att prognostisera, och enskilda uttalanden och händelser kan leda till stora kursrörelser på marknaden. Att försöka tajma detta är omöjligt. Vi anser att det bästa sättet att hantera situationen är att ha en långsiktig strategi, och att eftersträva en risk som är hanterbar oavsett om börsen stiger eller sjunker framöver. En global portfölj med god riskspridning innebär mindre risk för stora värdesvängningar.

Fed är huvudnumret på veckans agenda

Den här veckan släpper Fed ett nytt räntebesked på onsdag kväll och vi förväntar oss att styrräntan i ett första steg höjs med 25 punkter. Inflationen i USA uppgick till 7,9 procent i februari och de stigande energipriserna innebär att inflationssiffran lär stiga ytterligare framöver.

I Tyskland släpps ZEW-index som kan ge en indikation på hur sentimentet påverkas av krig, stigande energipriser och sanktioner. Vi fortsätter givetvis också att följa situationen i Ukraina noga, samt smittspridningen i Kina och hur omfattande nedstängningar den kommer att innebära.