Börserna världen över fortsätter att skaka av sig nyheter om ökad smittspridning, hög inflation och minskade stimulanser. Vi tycker att riskerna förtjänar lite mer uppmärksamhet.
Förra veckan noterades åter nya börsrekord på Stockholmsbörsen och i Europa. Sedan årsskiftet har svenska aktier (MSCI Sweden) stigit 33 procent inklusive utdelningar vilket är mer än tre gånger en genomsnittlig årsavkastning. USA har stigit 25,5 procent och Europa är upp drygt 23 procent. I botten hittar vi Kina som backat 12,4 procent i år till följd av krisen i fastighetssektorn, regleringar som slagit hårt mot delar av tekniksektorn samt landets nolltolerans mot coronaviruset som regelbundet lett till nya restriktioner. Det finns givetvis flera anledningar till att börsen gått så starkt. Bättre tillväxt i ekonomin än väntat under stora delar av året, rapporter som med råge överträffat förväntningarna kvartal efter kvartal, samt att räntorna envist förblivit låga är några av skälen. Vi är inte säkra på att förutsättningarna kommer att vara riktigt lika goda för börsen när vi går in i 2022. En avkastning i linje med den vi sett i år kan man knappast vänta sig.
Förra veckan fick debatten om inflation nytt bränsle efter att inflationen stigit 6,2 procent i USA under oktober, vilket är den största ökningen sedan 1990. Även kärninflationen, exklusive volatila mat- och energipriser, steg med 4,6 procent. Ökningarna var större än väntat i både års- och månadstakt. Direkt efter att siffran släpptes föll börserna medan räntorna steg. Mest steg de korta räntorna vilket betyder att marknaden prisar in en stramare penningpolitik från Fed i närtid, medan de långa räntorna steg mindre. Marknaden räknar nu med att Fed ska höja räntan tre gånger redan under nästa år, vilket i våra ögon ter sig aningen för aggressivt. Vi förväntar oss att inflationen i USA toppar i början av nästa år. Även om den starka efterfrågan från amerikanska konsumenter talar för att priserna kan fortsätta öka, så har vi den senaste tiden sett hur fraktraterna fallit tillbaka (Baltic dry) och priset på råvaror som järn och gas minskat. Det talar för att inflationstrycket trots allt är på väg att minska något.
För tillfället skakar börsen snabbt av sig nyheter om hög inflation, minskade stimulanser och ökad smittspridning. Även vi har för tillfället en liten övervikt i aktier i våra strategier, men vi tycker ändå att det finns anledning att ge riskerna lite mer uppmärksamhet. Flödet av likviditet från centralbankerna in på marknaden kommer att bli väsentligt mindre under 2022 och vi väntar oss att Fed kommer att höja räntan kort efter att stödköpen är avslutade. Det väntas ge stöd åt dollarn det kommande året. Tillväxten i ekonomin och vinsterna globalt väntas bli lägre nästa år, dels till följd av tuffare jämförelsetal men också därför att den stora skjutsen från checkar och andra direktstöd till hushåll och företag försvinner. Amerikanska konsumenter har spelat en avgörande roll för den höga efterfrågan på varor under pandemin, men för tillfället urholkas deras köpkraft snabbt av den höga inflationen och under oktober sjönk reallönerna 1,2 procent i. Det var den sjunde månaden i rad som reallönerna minskade i USA.
Vi behåller alltså en övervikt i aktier, med fokus på amerikanska aktier. USA handlas visserligen till jämförelsevis höga multiplar, men samtidigt har landet en hög andel kvalitets- och tillväxtbolag med stabila vinster och lägre konjunkturkänslighet än många andra aktiemarknader. Vi har också en övervikt i Europa som är en mer cyklisk marknad. Sedan en tid tillbaka har vi en undervikt i tillväxtmarknadsaktier då vi sett en risk för att situationen i Kina ska fortsätta utgöra en motvind. Möjligen ligger det värsta snart bakom oss, och den kraftiga underavkastningen jämfört med andra aktiemarknader talar för att mycket negativt nu kan vara inprisat.
Amerikanska konsumenter i fokus på veckans agenda
På tisdag den här veckan får vi mer information om hur konsumtionen i USA utvecklas då detaljhandelsstatistiken för oktober släpps. Vi håller utkik efter tecken på om den påverkats negativt av lägre reallöner och fortsatt smittspridning. I euroområdet får vi en definitiv och detaljerad siffra över inflationen under oktober.
I Kina ligger fokus fortsatt på fastighetssektorn, där situationen är tuff för många bolag. Räntorna på kinesiska HY-obligationer har stigit till närmare 30 procent vilket gör det i stort sett omöjligt för bolagen att finansiera sig på kapitalmarknaden. Lösningen kan vara att statsfinansierade banker går in och hjälper till istället.