Börserna sjönk under veckan som gick och även långräntorna föll tillbaka trots ett oväntat stramt budskap från Fed. Den här veckan är onsdagens preliminära inköpschefsindex i Europa och USA i fokus.
Förra veckans höjdpunkt var Feds oväntat hökaktiga räntebesked. Feds så kallade ”dot plot”, det vill säga ränteprognos, indikerar nu två räntehöjningar under 2023 och dessutom har man börjat diskutera en nedtrappning av obligationsköpen. Budskapet att den stigande inflationen är temporär upprepades dock, samtidigt som inflationsprognosen höjdes. Vi tolkar detta som att Fed försiktigt börjat lätta trycket på gaspedalen. En typisk marknadsreaktion på detta hade varit stigande långräntor, men 10-årsräntan fortsatte istället neråt. Det finns flera sätt att tolka det faktum att långräntorna sjunker samtidigt som Fed signalerar början på en åtstramning, som till exempel att systemet är överfullt av likviditet eller att investerarna bedömer att en stramare penningpolitik innebär lägre tillväxt på längre sikt. Kanske är båda faktorerna bidragande.
Betydelsen för avkastningen på obligationer
Det viktigaste är dock inte den absoluta nivån för tillväxten och inflationen, utan åt vilket håll de är på väg. Vi väntar oss att tillväxten i USA kommer att toppa under sommaren, och att uppgången i inflationen är just temporär. Ett tecken på att även marknaden ser den stigande inflationen som övergående är att inflationsförväntningarna har fallit tillbaka den senaste tiden. För vår investeringsstrategi har det betydelse. Först och främst bör en mindre expansiv penningpolitik i USA betyda högre räntor på lite längre sikt, vilket kommer att vara negativt för avkastningen på amerikanska statsobligationer. Vi väntar oss att stigande amerikanska räntor även drar med sig europeiska räntor uppåt, och för svensk del väntas långräntan stiga på 6-12 månaders sikt. Det är negativt för avkastningen på svenska obligationsfonder, och vi behåller därför en undervikt i statsobligationer.
Att USA ligger före i återhämtningen och att Fed kommer att gå före andra centralbanker när det gäller att strama åt innebär att dollarn kan komma att stärkas framöver. Det är negativt för såväl tillväxtmarknadsaktier som tillväxtmarknadsobligationer, och vi underviktar därför båda. Vi behåller samtidigt en övervikt företagsobligationer av typen investment grade och high yield. När det gäller investment grade är kreditvärdigheten hög, vilket gör att IG är förhållandevis stabilt om det skulle bli mer turbulent på börsen. Samtidigt är räntenivåerna högre än i statsobligationer, vilket även ger en lite högre förväntad avkastning. High yield har lägre kreditkvalitet och därmed högre risk, men får samtidigt stöd av den fortsatta återhämtningen i ekonomin och jakten på avkastning i den globala lågräntemiljön. Dessutom är durationen kortare i HY än i andra räntebärande tillgångsslag, vilket betyder att HY påverkas mindre negativt av stigande räntor.
Totalt sett behåller vi en liten undervikt i obligationer och motsvarande övervikt i aktier. Den förväntade avkastningen på obligationer är mycket låg, samtidigt som aktiemarknaden får fortsatt stöd av expansiv penning- och finanspolitik samt god tillväxt i världsekonomin när världen öppnas upp efter krisen.
Visar PMI tecken på att toppa?
På onsdag den här veckan släpps preliminära PMI för juni i USA och Europa, vilket betyder att vi får veta om tillväxten redan nu ser ut att vara på väg att toppa eller om det råder fortsatt högtryck i konjunkturen. Ur ett investeringsperspektiv är det intressant. Ett fortsatt högtryck i ekonomin ger stöd åt cykliska aktiemarknader och sektorer, medan en avtagande tillväxttakt kan resultera i förnyat intresse för regioner och sektorer som drivs i högre grad av strukturell tillväxt. Vi bedömer fortfarande att cykliskt har mer att ge och behåller därför en övervikt i europeiska aktier, samt sektorerna industri och finans.
I USA talar flera av Fed-ledamöterna under veckan, bland annat Jerome Powell på tisdag kväll. Vi letar efter ledtrådar till hur de ser på inflationen, stödköpen och räntorna.