Börserna fortsatte att falla för tredje veckan i rad. En kombination av stramare penningpolitik, höga energipriser samt geopolitisk oro ligger bakom kursfallen. Många är oroliga för börsutvecklingen den närmaste tiden, men sparar du långsiktigt – tänk långsiktigt.
Marknadssentimentet har varit under press i början av året och börserna i Europa, Sverige och USA har stängt lägre under årets samtliga veckor. Stigande amerikanska räntor, höga energipriser samt en ökad oro för konflikten mellan Ryssland och Ukraina är alla bidragande orsaker. Förra veckan nådde oljepriset 89 dollar per fat, och fortsatt hög efterfrågan under vintermånaderna kan leda till att priset stiger ytterligare. Vi väntar oss dock att det stabiliseras så småningom till följd av ett ökat utbud, en starkare dollar samt stramare penningpolitik i USA. Mot bakgrund av detta är vi bekväma med den neutrala vikt vi för tillfället har i aktier, då vi tror att det här är faktorer som kan fortsätta påverka marknaden den närmaste tiden.
När det gäller stigande räntor är det framför allt tillväxtbolagen som påverkats negativt, och till följd av det har den amerikanska börsen utvecklats relativt svagt med en nedgång på drygt 8 procent i år. Trots det är vi positiva till USA då vi förväntar oss att den nuvarande utvecklingen så småningom kommer att vända när oron för inflation och räntor lugnar ner sig. Det är också viktigt att betona att räntenivån inte är så hög att det ställer till problem, utan det är snarare tempot i uppgången om skakat om marknaden. Samma sak har hänt tidigare när räntorna stigit snabbt från lägre nivåer vilket lett till omallokering av kapital och stora kursrörelser.
Den senaste tidens ränteuppgång har kommit som en konsekvens av att den amerikanska centralbanken, Fed, snabbt har svängt i kommunikationen kring inflation och penningpolitik. Marknaden prisar nu in fyra räntehöjningar i USA under 2022, med en liten sannolikhet för en höjning redan nu på onsdag. Vi tror också på fyra höjningar i år, men väntar oss att den första sker i mars. Risken är dock på uppsidan, det vill säga det kan bli fler än fyra höjningar i år. Dessutom är det troligt att Fed kommer att börja banta balansräkningen i linje med vad som signalerades i protokollet från decembermötet. Vad som blivit tydligt den senaste tiden är att Fed kommer att göra vad som krävs för att dämpa inflationen, vilket givetvis innebär en risk för negativ påverkan på tillväxten. Under förra veckan närmade sig den amerikanska 10-årsräntan 1,9 procent, vilket även drog med sig den tyska räntan upp i positivt territorium för första gången sedan sommaren 2019. Vi förväntar oss att räntorna gradvis fortsätter att stiga i både USA och Europa.
I Kina har centralbanken gått i motsatt riktning och sänkt styrräntorna den senaste tiden för att stimulera ekonomin och stötta bostadsmarknaden. Det är positivt för tillväxten i landet, men samtidigt består risken för nedstängningar till följd av nolltoleransen mot covid-19. Det kan ha en motsatt effekt och påverka bolag i andra länder negativt via globala leveranskedjor. Sedan årsskiftet har tillväxtmarknadsbörser gått starkare än utvecklade marknader. Värderingarna är attraktiva, men risken är fortfarande hög och vi behåller en neutral vikt i tillväxtmarknadsaktier.
Bör man agera?
Vi ser för närvarande att befintliga risker kan fortsätta skapa kursrörelser, och det är därför bra att ha en risk man är bekväm med även under svaga börsveckor. På så sätt slipper man dålig nattsömn och minskar risken för att agera i panik en dag när börsen går ner rejält. Långsiktiga investeringar finns ingen anledning att sälja på grund av att det är oroligt på marknaden just nu. Det är ont om bra alternativ till aktier, och det är dessutom svårt att välja en bra tidpunkt att gå tillbaka in i marknaden igen. Säljer man för att undvika en eventuell fortsatt börsnedgång, så slutar det ofta med att man inte köper tillbaka förrän marknaden hämtat in hela tappet och står högre än när man sålde. Det gör att skadan kan bli större än nyttan, och det kan vara bra att ha i bakhuvudet.
Det kan dock vara klokt att se över riskspridningen i sparandet om kursrörelserna i portföljen är väldigt stora. Kanske är aktieandelen för hög, eller exponeringen mot en typ av bolag alltför snäv. En global portfölj som innehåller världens alla aktiemarknader är betydligt mer robust än en portfölj med en hög andel teknikbolag, till exempel.
Kortsiktigt sparande ska givetvis aldrig stå på börsen oavsett om den ser ut att vara på väg uppåt eller nedåt.
På agendan
Den här veckan blir rapportsäsongen viktig. Teknikjättar som Apple, Microsoft, IBM och Tesla släpper sina resultat och totalt rapporterar drygt 20 procent av alla bolag i S&P 500-index. Svenska sparare äger mycket globalfonder, inte minst via pensionssparandet, och är därmed i högsta grad exponerade för hur det går för de amerikanska bolagen. Förra veckans rapport från Netflix var en besvikelse och aktien tappade närmare 20 procent. Även på Stockholmsbörsen rapporterar tungviktare i veckan, som Atlas Copco, Ericsson, H&M och SEB.
Under måndagen släpps preliminära PMI för euroområdet och USA. Det har synts tecken på svagare tillväxt den senaste tiden, särskilt i USA, och makrodata kommer att synas i sömmarna i jakt på tecken som kan avslöja vart tillväxten är på väg. Tjänstesektorn har rimligtvis påverkats negativt av den ökade smittspridningen i januari, men effekten är förhoppningsvis kortlivad med tanke på att så pass få blir svårt sjuka. I Europa har restriktionerna mildrats den senaste tiden och chansen är god att vi kan få se en acceleration i tillväxten senare i vår, om än inte så kraftig som under våren 2021.