Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Ryssland och Ukraina i händelsernas centrum

Under veckan som gick valde Ryssland tyvärr att invadera Ukraina efter en period av stigande spänningar. Kriget har fördömts av omvärlden som svarat med omfattande sanktioner.

Trots löften om motsatsen så valde Ryssland tyvärr att invadera Ukraina under förra veckan. Den humanitära katastrofen är enorm och svår att överblicka. Invasionen följde på veckor av upptrappade spänningar mellan de båda länderna. USA hade varnat för att en rysk invasion var nära förestående, men trots det levde hoppat om motsatsen till tidigt på torsdagsmorgonen då ryska trupper gick in över Ukrainas gräns. Rysslands handlande har fördömts av omvärlden, som svarat med omfattande ekonomiska sanktioner ämnade för att isolera och skada det ryska banksystemet och ekonomin. Många länder har dessutom valt att stötta Ukraina både ekonomiskt och militärt genom att skicka vapen och utrustning, däribland Sverige.

Under helgen har USA och Europa även enats om att utesluta vissa ryska banker från SWIFT-systemet samt att frysa den ryska centralbankens internationella valutareserver i dollar och euro.  Energisektorn är fortfarande undantagen från sanktioner eftersom USA vill undvika att oljepriset skjuter i höjden. Konsekvenserna av sanktionerna kan bli allvarliga för Rysslands finansiella system, men det kan ta veckor innan de får märkbar effekt. Risken kopplad till ryska tillgångsslag är och förblir mycket hög i närtid, trots en börsnedgång på över 30 procent sedan årsskiftet.

Historiskt har krig (med undantag för världskrig) inte påverkat världsekonomin som helhet särskilt mycket. Har den globala ekonomin varit stark, så har den förblivit stark. Börserna har initialt fallit, för att sedan åter vända upp. De ekonomiska konsekvenserna för omvärlden den här gången är svåra att förutspå, men Europa löper risk att påverkas mer än exempelvis USA och Kina. Både Ryssland och Ukraina är relativt små ekonomier ur ett globalt perspektiv, men exporten av gas, olja och vete till europeiska länder är omfattande. En risk är därmed att stigande energipriser leder till att inflationen ökar och att hushållens köpkraft minskar. Kriget kan även påverka sentimentet bland företag och konsumenter negativt, även om vi bedömer att den effekten blir begränsad.

För centralbankerna innebär situationen att de behöver göra en avvägning mellan risken för högre inflation å ena sidan, och svagare sentiment och tillväxt å andra sidan. I dagsläget väntar vi oss dock inte några större förändringar av penningpolitiken baserat på det som händer. Den amerikanska centralbanken väntas fortfarande höja räntan i mitten av mars, men sannolikheten har ökat att det blir en höjning med 25 punkter istället för 50 punkter som marknaden räknade med för ett par veckor sedan. ECB kan möjligen komma att skjuta fram den första räntehöjningen något.

På kort sikt kan osäkerheten göra att mer kapital söker sig till säkra hamnar som statsobligationer vilket kan hålla tillbaka räntorna, men på lite längre sikt väntar vi oss fortfarande att räntorna kommer att stiga något från dagens nivåer.

Marknadsutveckling och allokering
Sedan årets början har ett globalt aktieindex inklusive tillväxtmarknader sjunkit 7 procent, medan Stockholmsbörsen har tappat 15 procent. Amerikanska aktier har backat 8 procent i lokal valuta, men eftersom den svenska kronan samtidigt försvagats mot dollarn har nedgången blivit ungefär hälften för en svensk investerare. 

Vi väntar oss att börserna kommer att stå högre om 3-6 månader, men osäkerheten i närtid är hög vilket gör att vi väljer att behålla en neutral vikt i aktier för tillfället. Vi tycker att man än så länge kan vara försiktig med att öka risken, men i en väldiversifierad portfölj bestående av både aktier och obligationer kan det vara en idé att rebalansera nu. Det innebär att man återställer den ursprungliga balansen i portföljen genom att sälja av obligationer, och köpa mer aktier. Rebalansering är ett strukturerat sätt att köpa mer aktier efter nedgångar, och att ta hem vinst efter uppgångar. På så sätt säkerställer man att risken i portföljen med tiden inte blir alltför hög – eller alltför låg.

Makrosiffror och geopolitik på veckans agenda
Det viktigaste den här veckan blir utvecklingen i Ukraina. Ur ett marknadsperspektiv är det omfattningen av de ekonomiska sanktionerna som investerare har att förhålla sig till och försöka prissätta när börserna åter öppnar efter helgen. Vi väntar oss att både aktier, räntor, valutor och råvaror kommer att styras av detta den närmaste tiden.

På veckans makroagenda står bland annat inköpschefsindex från Kina, ISM-index i USA och inflationsdata från Tyskland och euroområdet. På fredag släpps den amerikanska jobbrapporten samt detaljhandelssiffror i Europa. Jobbsiffrorna i USA har störst potentiell marknadspåverkan med tanke på att de är betydelsefulla för penningpolitiken. Det vore positivt om arbetskraftsdeltagandet ökade och löneökningarna avtog eftersom det skulle ta bort lite press från Fed. I mitten av veckan ska Fed-chefen Jerome Powell vittna inför den amerikanska kongressen, och kanske får vi någon ledtråd då när det gäller kommande räntehöjningar och eventuella hänsynstaganden till den geopolitiska utvecklingen i världen.