Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Stigande börser trots kvarstående risker

Kriget i Ukraina har lett till att prognoserna för tillväxten har sänkts, samtidigt som estimaten för inflationen höjts. Trots det steg börserna kraftigt veckan som gick.

Ett globalt index steg närmare 6 procent förra veckan och volatiliteten föll tillbaka. Svenska och amerikanska aktier utvecklades starkast, medan Europa och tillväxtmarknader gick något svagare.

Förra veckans huvudnummer var räntebeskedet från den amerikanska centralbanken, Fed. Som väntat höjdes räntan med 25 punkter, och det markerar starten på en lång rad räntehöjningar framöver. Vi väntar oss att styrräntan höjs vid varje räntemöte i år, och att den därmed når 2-2,25 procent vid årets slut. Börserna vände först ner i samband med beskedet, men återhämtade sig sedan och USA-börserna stängde rejält på plus samma kväll.

Tecken på vissa framsteg i förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina var en bidragande anledning till förra veckans kurslyft. Bara det faktum att kravlistorna från båda sidor har konkretiserats har räckt för att lugna den värsta oron. Frågan är dock hur mycket ”framstegen” är värda – experter har delade åsikter och vissa menar att det bara är ett sätt för Ryssland att köpa sig mer tid.

Även signaler från Kina om nya stimulanser gav stöd. Landet planerar omfattande åtgärder för att stötta både ekonomin, bostadsmarknaden och de finansiella marknaderna. Dessutom uppgavs att regleringarna av tekniksektorn snart ska vara över, och att kinesiska bolag uppmuntras att vara noterade utomlands. Kort sagt adresserades det mesta som oroat marknaden det senaste året, vilket gjorde att den senaste tidens branta fall på den kinesiska börsen vändes till mycket kraftiga kurslyft. Än så länge har Kina dock inte vidtagit några konkreta åtgärder och två orosmoln återstår; huruvida landet på något sätt kommer att stötta Ryssland militärt i kriget mot Ukraina, och hur länge man håller fast vid nolltolerans mot covid-19. I helgen kom beskedet att Hong Kong kommer att lätta på vissa restriktioner under april.

Skillnaden mellan den amerikanska 10-årsräntan och 2-årsräntan, den så kallade räntekurvan, har blivit allt mindre den senaste tiden. När skillnaden blir negativ så har det historiskt inneburit en kommande lågkonjunktur. Om räntekurvan fortsätter att bli flackare kan det därför potentiellt få mer uppmärksamhet och leda till oro på marknaden. I genomsnitt har det dock dröjt cirka ett år från att kurvan inverterat till dess att lågkonjunkturen kommit.

Det är framför allt stigande priser på olja och mat som riskerar att leda till lägre tillväxt framöver när konsumenternas köpkraft urholkas. På grund av den höga inflationen har centralbankerna små möjligheter att möta en eventuell avmattning i konjunkturen med ökade stimulanser. Vårt huvudscenario är dock inte att vi står inför en ny lågkonjunktur, men estimaten för tillväxten i ekonomin i år har justerats ner medan prognoserna för inflationen justerats upp. Framför allt är det Europa som riskerar att påverkas negativt av kriget i Ukraina.

Nyhetsflödet kring krig, tillväxt och inflation blir viktigt för börserna framöver, och lugnet på marknaden kan mycket väl vara tillfälligt. Vi bedömer inte att riskerna minskat den senaste tiden, och behåller därför en neutral vikt i aktier.

På agendan

Den här veckans mest intressanta data är preliminära inköpschefsindex från USA och Europa som släpps på torsdag, och väntas visa att tillväxten bromsar in något från höga nivåer. Vi får också siffror över konsumentsentimentet i euroområdet på onsdag. Vi håller utkik efter tecken på hur sentimentet bland företag och konsumenter påverkas av höga råvarupriser och ökad osäkerhet till följd av kriget.

Hur det går med förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina är givetvis också viktigt. Vad Kina säger om eventuella stöd till Ryssland samt hur det senaste covid-utbrottet utvecklas är också högintressant.