Sedan Feds senaste räntebesked har räntorna åter blivit den styrande kraften för börsen. Det är dock tempot på ränteuppgången i kombination med svagare makrodata som ställt till problem, snarare än själva räntenivåerna.
Feds senaste räntebesked var stramare än väntat, och sedan dess har räntorna åter blivit den styrande kraften för börsen. Framför allt är det långräntorna som stigit, vilket gjort att räntekurvan blivit brantare. Normalt sett rör sig börs och räntor åt samma håll, det vill säga stigande räntor och stigande börs brukar följas åt. På kort sikt kan det dock se annorlunda ut. I grund och botten är det inte nivån på räntorna som har gjort att det blivit oroligt på börsen, utan att ränteuppgången gått så snabbt samtidigt som makrodata försvagas.
Uppgången kommer dessutom trots att det är lätt att identifiera ett antal risker som kan vara negativa för tillväxten såsom ökad smittspridning på grund av kyligare väder, global brist på energi och stigande energipriser, Evergrande och fastighetsmarknaden i Kina, samt skuldtaket i USA. Även om nämnda risker inte förmått hålla räntorna nere så tror vi att de åtminstone begränsar hur mycket räntan kommer att stiga den närmaste tiden. På ett års sikt väntar vi oss att räntorna rör sig vidare uppåt, men i ett lugnare tempo, till följd av att centralbankerna gradvis väntas normalisera penningpolitiken, först och främst genom att minska de enorma stödköpen.
Apropå riskerna, så har Joe Biden i USA skrivit under en lag som förlänger finansieringen av staten fram till den 3 december, vilket gör att risken för en nedstängning är avvärjd – åtminstone för tillfället. Kongressen måste dock fortfarande enas om en höjning eller suspendering av skuldtaket innan finansdepartementets extraordinära åtgärder för finansiering löper ut den 18 oktober. De rusande energipriserna förblir också ett problem, och de har redan tvingat vissa bolag att stänga ner produktionen. I Kina har regeringen sagt till energibolagen att de ska säkra tillgången på energi till varje pris, vilket ökar oron för att problemen med höga priser ska bestå.
Efter nedgången är ett globalt aktieindex nära en korrektion (definierad som minst 5 procent nedgång från toppen). Ännu är vi dock inte där – sedan den 6 september är nedgången 4 procent. Stockholmsbörsen har backat över 10 procent sedan toppen. Vi väntar oss att det kan vara fortsatt oroligt på marknaden under en period, och anser att det är klokt att ha en balanserad risk i portföljen i förhållande till investeringshorisont och riskvilja. Samtidigt är det viktigt att betona att vi i dagsläget inte väntar oss någon lågkonjunktur eller kraftig börsnedgång, och för en långsiktig investerare finns det ingen anledning att göra några stora förändringar i portföljen.
På börsen har IT-sektorn drabbats hårdast med en nedgång på över 4 procent under föregående vecka. Vi har nyligen sänkt IT till neutral på grund av att de höga värderingarna gör sektorn känslig för stigande räntor. Energi utvecklades bäst under veckan tack vare stigande oljepriser, medan finanssektorn steg tack vare stigande räntor. Sedan i början av sommaren har vi gradvis skalat ner den cykliska exponeringen, men just finans har vi fortfarande en övervikt i. Vi behåller också en liten övervikt i aktier, då vi fortfarande ser högre potential på börsen än obligationsmarknaden på lite längre sikt.
Förra veckan fick vi inflationsdata i både Europa och USA. I euroområdet steg inflationen till den högsta nivå på 13 år främst till följd av stigande energipriser. I USA steg Feds favoritmått på inflationen, PCE, till den högsta nivån på 30 år till följd av stigande råvarupriser, flaskhalsar och fortsatt hög efterfrågan på varor efter krisen. Fortfarande bedömer vi att den stigande inflationen är tillfällig, men obalanserna ser ut att bestå längre än väntat.
Tung makrodata på veckans agenda
Den här veckan får vi flera tunga makrobesked. Definitiva PMI för industri och tjänstesektor i september hör till veckans höjdpunkter, tillsammans med ISM för tjänstesektorn i USA. På fredag släpps den amerikanska jobbrapporten för september, och då får vi se hur det går med återhämtningen på arbetsmarknaden samt hur mycket lönerna ökar. Jerome Powell sa vid det senaste räntemötet att arbetsmarknaden i USA inte behöver vara jättestark, utan att det räcker med en hyfsad utveckling för att stödköpen ska börja trappas ner. Både den ökade smittspridningen och hushållens höga buffertar kan göra att återhämtningen på arbetsmarknaden för tillfället går långsammare än den annars skulle ha gjort.
När det gäller oljepriset har OPEC+ möte idag, och det rapporteras att gruppen överväger att öka produktionen mer än tidigare överenskommet. Ett ökat utbud kan bidra till att oljepriset stabiliseras och att oron för stagflation (stagnerande tillväxt, hög inflation) minskar.
Slutligen har bolagen nu stängt böckerna för det tredje kvartalet, och om drygt en vecka börjar rapporterna trilla in på andra sidan Atlanten.