Börserna sjönk för ovanlighetens skull förra veckan. Marknaden fäste mer vikt vid svag makrodata och den fortsatta spridningen av deltavarianten som har ökat osäkerheten.
I torsdags släpptes ny jobbstatistik i USA i form av nyanmälda arbetslösa, samt lediga arbeten under juli månad. Antalet nyanmälda arbetslösa sjönk till den lägsta nivån på 18 månader, medan antalet lediga jobb ökade med nästan en miljon. Det innebär att antalet lediga jobb i juli var 11 miljoner, vilket är 2,5 miljoner fler jobb än arbetslösa amerikaner. Statistiken bekräftar bilden av att det inte är efterfrågan det är fel på, utan att den långsamma återhämtningen på arbetsmarknaden snarare beror på brist på arbetskraft och att många fortfarande avvaktar med att ta ett jobb. Hushållen har haft det gott ställt ekonomiskt under krisen och spridningen av deltavarianten kan göra att fler väntar lite längre med att söka arbete. Nu har dock de extra arbetslöshetsstöden upphört i hela USA vilket innebär att motivationen att söka ett jobb bör öka. Gällande Fed var ett par ledamöter ute under förra veckan och sa att de bedömer det lämpligt att börja trappa ner stödköpen innan årsskiftet trots svag jobbdata, men vi bedömer att det är möjligt att tillkännagivandet av detaljer dröjer till oktobermötet.
På tal om överraskande svag makrodata, så släpptes ZEW-index som mäter klimatet i det tyska näringslivet förra veckan. Det föll återigen oväntat mycket, vilket visar att sentimentet fortsätter komma ner från tidigare höga nivåer. Vi fick också ett räntebesked från ECB, som skruvade upp tillväxtprognoserna och som väntat meddelade att stödköpen kommer att minskas framöver. Christine Lagarde tryckte dock på att det inte handlar om någon åtstramning, utan att det helt enkelt är en omfördelning av volymerna inom ramen för det pågående programmet. Vi har haft en övervikt i europeiska aktier sedan i mars, och vi ser fortfarande utrymme för Europa att utvecklas väl. Räntorna väntas förbli låga under en lång tid framöver, och utbetalningarna från EUs stödfond väntas ge mer bränsle åt tillväxten, arbetsmarknaden och den gröna omställningen. Det kommer att vara en positiv drivkraft även för börsen. Även om tillväxten i Europa har toppat nu, väntas den förbli högre än i många andra regioner. Vaccinationsgraden är också hög vilket minskar risken för nya nedstängningar i vinter. På lite sikt väntas en kombination av fortsatt tillväxt och minskade stödköp leda till något högre långräntor, vilket bör gynna banker. Även om vi minskat den cykliska exponeringen den senaste tiden, har vi därför en fortsatt övervikt i finanssektorn.
Världsekonomin kommer att växa vidare, men i ett gradvis lägre tempo. Även penningpolitiken kommer gradvis att bli mindre expansiv när stödköpen minskar. Oron för stigande inflation väntas samtidigt bestå då lönerna i USA fortsatt att öka mer än väntat, fraktpriserna klättrar vidare uppåt, obalanserna på arbetsmarknaden är påtagliga och flaskhalsar inom industrin skapar långa leveranstider för alla möjliga typer av komponenter och varor. På tolv månaders sikt väntas inflationen vara lägre än idag, men i närtid lär pristrycket hålla i sig. Oron för ’stagflation’, en kombination av lägre tillväxt och stigande inflation, har därför ökat den senaste tiden. Ökad osäkerhet brukar göra att mer kapital söker sig till kvalitetsbolag på börsen. På den amerikanska aktiemarknaden finns en högre andel kvalitetsbolag än på andra marknader vilket brukar göra att USA klarar sig bättre än andra regioner när osäkerheten ökar. Vi har därför nyligen höjt USA till en övervikt. Samtidigt har vi sänkt tillväxtmarknader till en undervikt. En låg vaccinationsgrad kombinerat med nya utbrott av deltavarianten, samt risken för fler regleringar i Kina väntas förbli en motvind för tillväxtmarknadsaktier.
I den övergripande allokeringen behåller vi en liten övervikt i aktier, men vi förväntar oss att avkastningen blir väsentligt lägre framöver än den varit de senaste 1,5 åren. Kombinationen av lägre tillväxt och minskade stödköp kan också leda till ökad volatilitet på marknaden.
Vi riktar blickarna mot USA
Förra veckan var Europa i centrum, nu riktas blickarna åter mot USA. På torsdag släpps detaljhandelsstatistik som kan visa hur konsumtionen påverkats av att arbetslöshetsstöden upphör och att effekten av direktutbetalningarna minskar. Spridningen av deltavarianten kan också ha påverkat konsumtionen negativt. Den höga konsumtionen av varor i USA är en viktig drivkraft bakom högtrycket i den globala industrin och bristen på fraktfartyg. Avtar konsumtionen, kan obalanserna minska. På tisdag får vi inflationsstatistik för augusti. Inflationen väntas förbli på ungefär samma nivå som i juli, det vill säga 5,3 procent i årstakt och 0,4 procent i månadstakt. Vi får också flera regionala inköpschefsindex i USA den kommande veckan.
I Europa släpps inflationsstatistik för augusti. I Kina släpps siffror över industriproduktion och detaljhandel, vilka båda överraskat på nedsidan den senaste tiden.