Maria Landeborn
Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Vad hände med alla orosmoln?

Ett globalt index steg förra veckan samtidigt som räntorna nådde nya höjder. Vi anser fortsatt att de risker som finns kan leda till ökade kursrörelser, och behåller därför en neutral vikt i aktier.

Sentimentet på marknaden stärktes förra veckan, och volatiliteten fortsatte att sjunka. Ett globalt index steg 1,3 procent drivet av den starka utvecklingen på aktiemarknaderna i USA. I Europa och på tillväxtmarknader var börserna mer eller mindre oförändrade, och Stockholmsbörsen backade drygt 3 procent. Räntorna fortsatte att stiga till följd av hökaktiga uttalanden från centralbankschefer, och i USA nådde 10-årsräntan nästan 2,5 procent i slutet av veckan. Det är lätt att argumentera för att osäkerheten är hög till följd av krig, stigande energipriser, den högsta inflationen på flera decennier och inte minst den penningpolitiska U-svängen i USA. Trots det har oron på marknaden lugnat ner sig, och kanske har investerarna delvis vant sig vid de nya förutsättningarna. Vi är dock inte helt övertygande om att de stora kurssvängningarna är över för den här gången.

Vad hände med orosmolnen?

När det gäller börsutvecklingen efter att kriget i Ukraina bröt ut så har marknaden mer eller mindre följt det historiska mönstret perfekt. Det tog 17 dagar för S&P 500 att nå botten efter att kriget startade, och från topp till botten var börsnedgången 7,2 procent. Det som främst kan få negativa effekter på tillväxten framöver är stigande priser på olja och gas, men efter en initial rusning uppåt har energipriserna fallit tillbaka något. Oljepriset har dessutom hållit sig långt under de ”worst case scenario”-nivåer som analytiker skissade på i början av krisen vilket tagit bort en del av oron på marknaden.

En annan skugga som hängde över marknaden i början av året var den penningpolitiska U-svängen i USA som fick räntorna att stiga och börserna att falla. Högt värderade tillväxtsektorer drabbades hårdast under nedgången. Sedan dess har förväntningarna på hur snabbt Fed kommer att strama åt ökat kraftigt och långräntorna har nått nivåer som vi inte sett på nästan tre år. Det är därför något förvånande att konstatera att tillväxtbolag har gått bättre än värdebolag sedan ett globalt index bottnade den 8 mars i år. Marknaden tycks vara mer lättad än oroad av det faktum att Fed nu tar inflationshotet på stort allvar. En snabb åtstramning var kanske inte det marknaden helst av allt ville ha 2022, men hög osäkerhet kring penningpolitiken var uppenbarligen ännu värre.

Flera Fed-ledamöter har varit ute och pratat om att styrräntan kan behöva höjas snabbt i början av cykeln, och ingen har velat utesluta höjningar på 50 punkter. Stigande räntor i kombination med höga energipriser har ökat risken för global lågkonjunktur om 1-2 år, men historisk data visar att avkastningen på aktier oftast varit god året innan en recession. Det är därför för tidigt att oroa sig för det ännu. Makrodata visar också att tillväxten i ekonomin är god, och överraskningsindex är positivt i både Kina, Europa och USA vilket innebär att majoriteten av all data som kommer in är bättre än väntat. Vi har för närvarande en neutral vikt i både Europa och USA. En i grunden god tillväxt, starka arbetsmarknader och stigande räntor är för övrigt positivt för banksektorn som vi därför har en övervikt i.

Det är enklare att vara långsiktig än att tajma marknaden

Även om sentimentet stärkts och börsen har hämtat in drygt hälften av årets nedgång så är vi inte övertygade om att de stora kursrörelserna är över för den här gången. De geopolitiska spänningarna mellan Ryssland och väst består, och i Kina fortsätter det pågående utbrottet av covid-19 att leda till nya nedstängningar som kan påverka produktion och leveranskedjor. Hushållens köpkraft urholkas av höga energipriser, och företagens kostnader ökar. Vi behåller därför en neutral vikt i aktier jämfört med obligationer.

Att tajma marknaden är om möjligt ännu svårare än vanligt mot bakgrund av de risker som finns, och vi anser att den bästa strategin i dagsläget är att ha en väl avvägd risk i portföljen som känns bekväm oavsett om börsen skulle gå upp eller ner framöver. Att vara långsiktig är mycket viktigare, och framför allt mycket enklare, än att tajma marknaden. Det är särskilt viktigt att komma ihåg när osäkerheten är hög.

På veckans agenda

Den här veckan får vi en del makrostatistik som kan ge insyn i hur det står till med tillväxten, inflationen och arbetsmarknaden. I USA får vi statistik över antalet lediga jobb imorgon, tisdag. På torsdag släpps siffror över PCE-inflation som är det mått Fed föredrar att använda sig av. På fredag kommer veckans kanske viktigaste siffra, för då släpps arbetsmarknadsstatistiken för mars. Arbetslösheten i USA väntas ha sjunkit med ytterligare en tiondel, men vi håller även ögonen på utvecklingen för löner och arbetskraftsdeltagande. Om fler söker sig tillbaka till arbetsmarknaden skulle det innebära en viss lättnad för alla de bolag som i dagsläget skriker efter personal.

I euroområdet får vi arbetslöshetsstatistik på torsdag, och preliminära inflationssiffror för mars månad på fredag. I Kina släpps inköpschefsindex i slutet av veckan.

Flera centralbankschefer kommer också att hålla tal, däribland ECBs Christine Lagarde och flera Fed-ledamöter. Vi följer också smittspridningen i Kina och eventuella nya nedstängningar. Under helgen kom bland annat nyheten att delar av Shanghai stänger ner, vilket bland annat inkluderar finansdistriktet och vissa industriområden. Slutligen håller vi givetvis ett vakande öga på den geopolitiska utvecklingen och förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina.