Världens aktiemarknader fortsatte att falla veckan som gick. Den amerikanska inflationen överraskade åter på uppsidan och tillintetgjorde förhoppningarna om att Fed är på väg att pausa räntehöjningar. Amerikanska aktier föll fem procent under veckan, medan Europa och Japan klarade sig något bättre tack vare den höga andelen lågt värderade värdebolag. 10-årsräntan i USA närmar sig åter 3,5 procent, men den stora uppgången skedde i 2-årsräntan som steg över 30 punkter förra veckan. Det innebär att den amerikanska räntekurvan föll djupare ner i negativt territorium. Historiskt har det varit en pricksäker indikator på en kommande lågkonjunktur.
De stigande räntorna tyngde tillväxtsektorerna på börsen, men även industri och material utvecklades svagt veckan som gick. Defensiva sektorer klarade sig bättre, även om de också slutade veckan på minus. Vi ser för tillfället risker relaterade till både tillväxtbolag och cykliska bolag. Tillväxtbolagen kan påverkas negativt i närtid av att räntorna stiger när centralbankerna stramar åt, medan cykliska bolag riskerar att tyngas av en global recession under 2023. Inom vår sektorsstrategi ligger därför fokus på defensiva sektorer med låg konjunkturkänslighet och stabila vinster, det vill säga hälsovård, dagligvaror och kraftförsörjning (utilities).
Vi fick flera indikatorer på att konjunkturen försvagas veckan som gick. I Storbritannien sjönk detaljhandeln mer än väntat i augusti, och det globala transportföretaget FedEx levererade en svag rapport och slopad guidning för både helåret och 2023. Den främsta anledningen uppges vara nedgången i globala fraktvolymer. Det brukar vara en tidig indikation på att konjunkturen mattas av.
Förra veckans tyngsta makrosiffra var annars den amerikanska inflationen för augusti. Inflationen sjönk visserligen från 8,5 till 8,3 procent, men nedgången var mindre än förväntat och enbart relaterad till utvecklingen för energipriserna. Mer oroande var att kärninflationen fortsatte att stiga från 5,9 till 6,3 procent, vilket var en större ökning än förväntat. Prisuppgångarna var dessutom breda och spände över både varor och tjänster. Det innebär fortsatt press på Jerome Powell och hans kollegor vid räntebeskedet på onsdag. Marknaden prisar in en viss sannolikhet för en räntehöjning på hela 1 procentenhet vid veckans möte, men vi väntar oss att man nöjer sig med 75 punkter. Däremot tror vi att man sedan höjer 75 punkter till i november, och eventuellt ytterligare 75 punkter i december. Den stora frågan marknaden vill ha svar på nu på onsdag är dock inte hur stor räntehöjningar blir just den här gången, utan snarare hur mycket Fed väntar sig att räntan kommer att höjas framöver. Prissättningen på marknaden indikerar att styrräntan kommer att toppa kring 4,5 procent våren 2023, men det kan inte uteslutas att den blir ännu högre än så. Vi kommer att se över våra egna prognoser efter onsdagens presskonferens, då vi sannolikt har underskattat hur mycket räntan kommer att höjas.
Den aggressiva åtstramningen av penningpolitiken de kommande 4-6 månaderna, inte bara i USA utan globalt, ökar risken för en recession nästa år. Vi förväntar oss att osäkerheten förbli hög kring utvecklingen för inflationen, räntorna och konjunkturen, och det är negativt för sentiment och risktillgångar. Vi behåller därför en undervikt i aktier jämfört med obligationer, och rekommenderar investerare att fokusera på kvalitet och stabilitet inom både aktier och räntebärande tillgångsslag.
På agendan
Veckans viktigaste händelse är räntebeskedet från amerikanska Fed på onsdag kväll (se ovan). Vi får även räntebesked från en rad andra centralbanker, däribland Riksbanken, Bank of England, Bank of Japan och Norges Bank. Alla utom Bank of Japan väntas höja räntan med 50-75 punkter.
På fredag publiceras preliminära inköpschefsindex för både USA och Europa. Konsensusestimaten pekar på fortsatt avtagande tillväxt inom såväl industrin som tjänstesektorn, särskilt i Europa där skyhöga energipriser väntas ligga som en våt filt över ekonomin i vinter. EU-kommissionen har presenterat en rad förslag på hur man ska mildra konsekvenserna av energikrisen, och många länder väntas dessutom sjösätta egna finanspolitiska stödpaket för att stötta hushåll och företag.
Det förändrar dock inte bilden av att den europeiska ekonomin står inför en tuff vinter, och vi behåller en undervikt i europeiska aktier. Vi har samtidigt en övervikt i USA som framstår som relativt robust. Aktiemarknaden innehåller en hög andel kvalitetsbolag vilket väntas vara en styrka när den globala ekonomin tappar tempo. Om dollarn fortsätter att stärkas mot kronan så lyfter det dessutom avkastningen på amerikanska aktier för svenska investerare.
Hittills i år har kronan varit en fantastisk krockkudde för svenska sparare med en väldiversifierad global portfölj. Nedgången för ett globalt index i lokal valuta är drygt 16 procent sedan årsskiftet, men i svenska kronor summerar tappet till betydligt mer beskedliga 4,4 procent. Många svenska investerare har en (för) hög andel svenska aktier i portföljen, vilket straffat sig år då Stockholmsbörsen är en av de aktiemarknader som utvecklats svagast med en nedgång på nästan 30 procentenheter för breda index.
Inför Riksbankens räntebesked – hur mycket kommer styrräntan att höjas?