Räntebesked från Riksbanken på torsdag. Förra veckan tog den senaste tidens kraftiga börsuppgång en paus. Ett globalt aktieindex backade 0,6 procent och Stockholmsbörsens breda index sjönk 2,2 procent. Långräntorna rörde sig huvudsakligen i sidled, men den amerikanska 2-årsräntan steg vilket gjorde att räntekurvan (skillnaden mellan en amerikansk 10- och 2-årsränta) i USA föll till -0,71 procent. En så djup invertering av räntekurvan har vi inte sett sedan 80-talet, och historiskt har en negativ räntekurva alltid förebådat en kommande amerikansk lågkonjunktur.
En viktig drivkraft bakom börsuppgången den senaste tiden är hoppet om att inflationen har toppat och att centralbankerna snart är på väg att mjukna, vilket skulle kunna leda till en så kallad mjuklandning i ekonomin. Vi ser dock en risk att marknaden återigen kommer att bli besviken. Även om inflationen i USA har toppat och inflationen i Europa väntas göra detsamma om något kvartal, så är de underliggande prisuppgångarna breda. Priserna på många varor och tjänster ökar kraftigt och så länge den trenden håller i sig så lär varken Fed, ECB eller Riksbanken slappna av.
Styrräntorna har höjts i snabb takt i år, men sannolikt kommer centralbankerna att pausa höjningarna under första eller andra kvartalet nästa år – dock på förhållandevis höga nivåer. Vi väntar oss att det kommer att fortsätta dämpa den globala efterfrågan och leda till att konjunkturen försämras. Än så länge har hushållen fortsatt att konsumera tack vare de buffertar som byggdes upp under pandemin, och arbetsmarknaderna har förblivit starka. Vi bedömer att det kommer att förändras framöver. Bostadsmarknaderna i många länder visar redan svaghetstecken till följd av stigande räntor, däribland i Sverige (mer om det nedan) och i USA. De stora amerikanska teknikbolagen har de senaste veckorna varslat stora delar av sina personalstyrkor, och det lär göra avtryck i arbetsmarknadsstatistiken. Såväl sjunkande bostadspriser som ökad (risk för) arbetslöshet brukar vara negativt för hushållens vilja att spendera och konsumera.
Mot bakgrund av bleka konjunkturutsikter behåller vi en undervikt i aktier då vi bedömer att mer börsturbulens är att vänta, samt en övervikt i obligationer där den förväntade avkastningen på ett års sikt är högre än på många år. Tack vare de generellt högre räntenivåerna kan obligationer ge en högre löpande avkastning, och dessutom väntar vi oss att långräntorna faller tillbaka något på ett års sikt vilket i så fall även ger en positiv kurseffekt. Både på aktie- och räntesidan har vi fokus på kvalitet. Vi föredrar bolag med god lönsamhet, starka balansräkningar och låg konjunkturkänslighet. På räntesidan har vi en övervikt i statsobligationer samt företagsobligationer av typen investment grade med hög kreditkvalitet, och en undervikt i högriskobligationer som high yield och tillväxtmarknadsobligationer.
På agendan
För svensk del blir veckans viktigaste händelse Riksbankens räntebesked på torsdag. För Stefan Ingves blir beskedet det sista han är med och fattar innan stafettpinnen lämnas över till Erik Thedéen vid årsskiftet. Vi förväntar oss att styrräntan höjs med 0,75 procent, men en ny höjning på 1 procentenhet kan inte helt uteslutas av två skäl. Dels har Riksbanken bara fem räntemöten per år vilket kan jämföras med Fed och ECB som har åtta möten varje år. Det betyder att Riksbanken behöver höja räntan i större steg för att man ska hålla jämn takt med om världen. Halkar Sverige efter så riskerar det att leda till att kronan försvagas ytterligare, och att vi importerar mer inflation från omvärlden. Det andra skälet till att Riksbanken kan tänkas ta i är den svenska kärninflationen ex. energi som under oktober nådde 7,9 procent. Det är betydligt högre än i både EU (5,0 procent) och USA (6,3 procent).
Idag på morgonen släppte Valueguard nya siffror över den svenska bostadsprisutvecklingen under oktober som visade att prisfallet fortsätter. För hela Sverige sjönk priserna med 3 procent i månadstakt, men nedgången var större för villor (-3,8 procent) än bostadsrätter (-1,6 procent). Prisnedgången är en direkt konsekvens av Riksbankens räntehöjningar. Svenska hushåll är mycket räntekänsliga i en internationell jämförelse, vilket både beror på att vi är förhållandevis högt belånade, och att mer än hälften av hushållen har rörliga boräntor. På veckans internationella agenda står bland annat preliminära PMI för november som släpps på onsdag. De väntas visa att tillväxten inom såväl industri som tjänstesektor fortsätter att mattas av i både USA och Europa. Den amerikanska ekonomin är dock relativt sett i bättre form än den europeiska. Vi får även siffror över konsumentförtroende i euroområdet på tisdag, samt de senaste penningpolitiska protokollen från Fed och ECB på onsdag respektive torsdag.
Titta på senaste avsnittet av Makroekonomerna här.
Lyssna till senaste poddavsnittet med Maria Landeborn och Ludvig Rosenstam Åhman här.