Efter ännu en vecka med sjunkande börser gick amerikanska storbolagsindex S&P 500 in i en korrektion i fredags. Det innebär att nedgången från den senaste toppen som inträffade i slutet av juli nu summerar till över 10 procent. Stockholmsbörsen har befunnit sig i utförsbacke betydligt längre. Här nåddes toppen redan i början av februari i år, och sedan dess har breda index OMXSPI tappat 15 procent. Det låter mycket, men faktum är att börsnedgångar på 10–15 procent är vanliga även under goda börsår. Det är helt enkelt priset vi som investerare får betala för att få en god avkastning på våra pengar på lång sikt.
Rapportsäsongen pågår för fullt och det är lätt att rikta blickarna dit i jakten på anledningen till att börserna sjunker, men faktum är att många bolag har redovisat bra resultat för det tredje kvartalet. Vinster och lönsamhet har överraskat positivt, men orderingången tappar fart jämfört med föregående kvartal och prognoserna vittnar om en lägre efterfrågan framöver. Till viss del ger det givetvis bränsle åt oron för en eventuell lågkonjunktur, men vi ser ändå att det främsta skälet till oron på marknaden är de kraftigt stigande långräntorna. I mitten av sommaren nådde den amerikanska 10-årsräntan 4 procent, och under hösten har uppgången accelererat och under ett par handelsdagar har räntan klättrat över 5 procent. Det har satt press på börserna.
En annan konsekvens av ränteuppgången är att alla typer av räntesparande har blivit betydligt mer attraktivt än under alla år med nollränta. Då det alltid gick att argumentera för att man ska äga aktier i brist på alternativ, men den perioden är nu officiellt över. Ökar riskerna på börsen och det går att få en riskfri avkastning på 4–5 procent i Sverige och internationellt, ja, då finns en risk att mer kapital kommer att söka sig obligationer och sparkonton i stället.
Det är dock inte säkert att vi står inför en global lågkonjunktur. Det har hela tiden varit meningen att centralbankernas räntehöjningar ska dämpa konjunkturen, eftersom det är så de bekämpar inflation. Det vi ser nu är alltså en önskvärd konsekvens av stigande räntor. Framöver blir det viktigt att hålla koll på arbetsmarknaderna i Europa och USA, för så länge de är starka finns gott hopp om att konjunkturinbromsningen blir mjuk.
Som investerare är det bäst att hålla fast vid sin långsiktiga strategi när det är oroligt på marknaden, och inte frestas att sälja av när börsen redan fallit. Om man hör till den (ganska stora) skara som gärna ville köpa mer aktier och fonder i december 2021 när Stockholmsbörsen stod ungefär 25 procent högre än idag, då bör man vilja investera långsiktiga pengar på börsen nu också. Förr eller senare vänder marknaden upp igen, och har man då haft is i magen och vågat fortsätta investera även under nedgången exempelvis genom ett månadssparande, då kommer avkastningen på sikt att bli högre än om man avbryter sparandet så fort börsen går ner.
Vi spelade nyligen in en podd om hur man bäst hanterar en börsnedgång, lyssna gärna på den här.
På agendan
Det är en hektisk vecka vi har framför oss med flera viktiga makrosiffror och räntebesked från centralbanker. USA står som vanligt i centrum och där lämnar Fed ett nytt räntebesked på onsdag kväll. Vi väntar oss i likhet med marknaden att styrräntan lämnas oförändrad. Vid samtliga tidigare räntebesked har Fed-chefen Jerome Powell tydligt lämnat dörren öppen för att höja räntan igen om det behövs, men vi tror att han kommer att uttrycka sig mjukare den här gången med tanke på den kraftiga ränteuppgången under hösten.
Vi får också viktig arbetsmarknadsstatistik från USA. På onsdag släpps statistik över antal lediga jobb i september. Förra månaden ökade siffran oväntat kraftigt vilket sänkte börserna av rädsla för löneökningar och inflation. På fredag släpps jobbrapporten för oktober som väntas visa på en oförändrad arbetslöshet på 3,8 procent samt löneökningar på 0,3 procent i månadstakt. Vi får också ISM-index för industrin och tjänstesektorn.
Från Europa får vi både preliminär BNP-statistik för det tredje kvartalet och en inflationssiffra för oktober på tisdag. Tillväxten i ekonomin väntas ha varit oförändrad eller svagt negativ jämfört med föregående kvartal, och inflationen väntas ta ytterligare ett kliv ner till 3,2 procent i årstakt. Vi har för närvarande en undervikt i europeiska aktier då konjunkturutsikterna är bleka och bolagsvinsterna fallande.
Sist men inte minst fortsätter rapportsäsongen och på torsdag efter stängning kommer veckans viktigaste bokslut, för då släpper Apple sina siffror. Aktien utgör 5 procent av ett globalt index, vilket kan jämföras med värdet på hela börserna i Japan eller Storbritannien, som motsvarar 6 respektive 4 procent av ett globalt index.