Rapportsäsongen 2023 är snart igång. Börserna fortsatte att stiga förra veckan med Kina och Europa i täten. Volatiliteten mätt som VIX-index, ofta kallat riskindex, föll till 18,4 – en nivå som inte skådats sedan i början av 2022 när räntorna först började stiga kraftigt. Den amerikanska börsen har inte hängt med i uppgången, men enligt en artikel från Bloomberg har faktiskt tre fjärdedelar av aktierna i S&P 500-index stigit mer än 20 procent från bottennoteringen i höstas. Det kamoufleras dock av att en handfull stora teknikjättar som väger tungt i index, däribland Microsoft och Apple, har utvecklats betydligt svagare.
Det starka marknadssentimentet bygger främst på två faktorer – att inflationen i USA har vänt ner, och förhoppningar om att vi får en mjuklandning i ekonomin snarare än en recession. Förra veckans inflationssiffra för december visade att prisökningarna avtog i USA för sjätte månaden i rad, ner till 6,5 procent i december från 7,1 procent i november. Även löneökningarna i december var de lägsta på över ett år. Marknaden väntar sig nu att Fed kommer att dra ner på höjningstakten ytterligare vid nästa räntemöte, och nöja sig med att höja räntan med 0,25 procent. Även vi har justerat våra förväntningar i linje med marknaden, men vi bedömer fortfarande att styrräntan i USA kommer att toppa på 5-5,25 procent senare i vår och sedan ligga kvar där året ut. Bakgrunden är att vi fortfarande ser en risk för att inflationen ligger kvar en bit över målet mot slutet av året, och vi tror att Fed hellre behåller en åtstramande penningpolitik lite för länge, än riskerar att slappna av för tidigt. Den senaste tidens sjunkande räntor och svagare dollar, lite bättre ekonomiska utsikter samt att Kina plötsligt öppnat upp ekonomin, är alla faktorer som dessutom skulle kunna leda till nya inflationsimpulser.
En annan viktig fråga för både USA och övriga länder är om arbetsmarknaden kan förbli stabil trots högre räntor och lägre tillväxt. Ju mer arbetslösheten stiger, desto mer ökar risken för en lågkonjunktur eftersom hushållen tenderar att bli mer försiktiga och dra ner på konsumtion när risken för att bli arbetslös upplevs som högre. De stora teknikbolagen i USA har redan skiftat fokus från tillväxt till lönsamhet och därmed börjat dra ner på personalen, men frågan är om andra företag kommer att följa efter.
Kanske blir vi lite klokare under rapportsäsongen som drar igång på allvar den här veckan efter de första amerikanska storbanksrapporterna som kom redan i fredags. Inköpschefsindex för industrin har fallit under hösten, och frågan är om det är något som företagen börjat märka av. Inte minst är det relevant för Stockholmsbörsen där cykliska verkstadsbolag väger tungt i index. Den svenska rapportsäsongen startar på fredag med rapporter från bland annat Ericsson och Sandvik. Vi förväntar oss att fjärde kvartalet har varit bra för de svenska bolagen, framför allt för bankerna som gynnas av stigande räntor. Stockholmsbörsen har stigit 23 procent sedan botten i höstas, och uppgången har tilltagit den senaste tiden. Det gäller att bolagen både levererar resultat och signalerar viss framtidsoptimism för att uppgången ska hålla i sig.
När det gäller tillväxten och börsen ser vi fortfarande en risk för att volatiliteten blossar upp igen. Penningpolitiken är redan nu åtstramande i stora delar av världen vilket gradvis leder till högre kostnader för både förtag och hushåll i år. Att Kina öppnar upp är positivt för den globala konjunkturen, men det riskerar också att leda till högre råvarupriser och därmed nya inflationsimpulser. Framför kan det spilla över på Europa, vilket skulle kunna sätta ECB i en besvärlig sits med hög inflation och låg tillväxt. Vi behåller för närvarande en undervikt i aktier jämfört med obligationer. Inom aktieregioner har vi en undervikt i Europa, och en övervikt i tillväxtmarknadsaktier där vi ser högre potential till följd av Kinas ändrade covid-policy.
På agendan
Den här veckan får vi bland annat statistik från Kina som väntas visa att ekonomin var mycket svag i slutet av förra året – men det väntas som sagt förändras senare i år. I USA blir detaljhandelsstatistiken på onsdag mest intressant. Estimaten pekar på en nedgång på 0,8 procent i årstakt. På lördag går Fed-ledamöterna in i en tyst period inför nästa räntebesked den 1 februari då vi väntar oss att räntan höjs 0,25 procent.
I euroområdet släpps ZEW-index på tisdag som mäter sentimentet i det tyska näringslivet, samt ECBs senaste penningpolitiska protokoll på torsdag. Vi hoppas på mer detaljer om hur obligationsportföljen ska minskas, samt resonemang kring hur mycket räntan väntas behöva höjas under våren. På torsdag får vi slutligen ett nytt räntebesked från Bank of Japan.
Fler relaterade artiklar här:
Inflationssiffror för december – högre än förväntat