Globala aktier steg 0,4 procent förra veckan och kursrörelserna på marknaden fortsatte att sjunka. VIX-index, som mäter den förväntade volatiliteten i S&P 500 den kommande månaden, är nu under 14. Det är den lägsta nivån sedan i början av februari 2020, det vill säga strax innan coronapandemin bröt ut. Stockholmsbörsen steg knappt 0,2 procent förra veckan medan Japan gick starkast med en uppgång på nästan 2 procent. Vi väntar oss att japanska aktier kan fortsätta utvecklas väl tack vare en kombination av låga värderingar, ökat aktieägarfokus i bolagen och god styrka i ekonomin. Vi höjde nyligen vår rekommendation för japanska aktier till en övervikt.
Förra veckan godkändes förslaget om ett höjt skuldtak i USA och det innebär att den amerikanska staten nu har börjat emittera nya obligationer för att finansiera underskottet i budgeten. Dessutom ska statskassan fyllas på efter att ha dränerats på kapital i väntan på att skuldtaket skulle lyftas. Det här innebär att likviditeten på marknaden kommer att minska, och på kort sikt kan det vara negativt för börsen. Att volatiliteten har sjunkit och att många investerare fortfarande är försiktigt positionerande på grund av risken för en lågkonjunktur kan däremot verka i motsatt riktning då det innebär att fler kan behöva öka aktierisken framöver. Vi behåller en neutral vikt i aktier, främst baserat på att en eventuell lågkonjunktur väntas dröja.
Det skrivs en del om att den genomsnittliga avkastningen på börsen historiskt varit lägre på sommaren än på vintern, men vi tycker inte att säsongsmönster är något man bör ödsla tid och energi på. Alla år är olika, och förra året då ränteoron var som allra störst, så bjöd sommaren på ett riktigt börsrally. Som långsiktig investerare finns det ingen anledning att dra ner exponeringen mot aktiemarknaden bara för att sommaren eventuellt kan bjuda på ökade kursrörelser, det gör bara att risken ökar för att man missar en del av den positiva avkastning som börsen ger över tid.
Inflation och räntebesked toppar agendan
I morgon tisdag släpps nya inflationssiffror i USA som väntas visa att pristrycket fortsätter att minska. Inflationen väntas ha fallit från 4,9 procent i april till 4,1 procent i juni tack vare sjunkande bränslepriser. Kärninflationen är däremot mer seglivad, och väntas bara ha fallit med ett par tiondelar till 5,3 procent i årstakt. Inflationssiffrorna är fortfarande viktiga, men ju lägre inflationen blir, desto mindre lär den påverka börsen. När inflationen var som högst kunde en siffra som avvek någon tiondel från förväntningarna resultera i stora kursrörelser på marknaden, men nu krävs det betydligt större avvikelser för att det ska bli någon dramatik. I stället väntar vi oss att makrodata kommer att vara i centrum, och frågan vi fortsätter att söka svar på är hur länge ekonomin kan stå emot de höga räntorna. Något som talar för att konjunkturen kan tuffa på är det höga sparandet som hushållen byggde upp under pandemin, som nu ger stöd åt konsumtionen framför allt inom tjänstesektorn.
På onsdag kommer ett nytt räntebesked från den amerikanska centralbanken, Fed. Styrräntan väntas lämnas oförändrad, men prissättningen på marknaden indikerar att det är fullt möjligt att pausen bara är tillfällig och att Fed kan höja räntan igen i juli. På torsdag är det sedan dags för ECB att lämna räntebesked och här väntas en höjning med 0,25 till 3,5 procent. Att döma av förra veckans räntebesked från den australiensiska och kanadensiska centralbanken, så finns en risk att den snabba stabiliseringen i ekonomin och på bostadsmarknaderna kan göra att fler centralbanker trots allt väljer att höja räntan en extra gång.
I övrigt innehåller makrokalendern även tyska ZEW-index som släpps på tisdag. Från USA får vi regionala inköpschefsindex samt detaljhandelssiffror och industriproduktion på torsdag, och slutligen konsumentsentiment på fredag.
För svensk del släpps inflationssiffror för maj nu på onsdag och här väntas inflationen också fortsätta att sjunka. Exklusive energi väntas prisökningarna ha uppgått till 7,9 procent i årstakt, vilket fortfarande är på tok för högt för Riksbanken. Den 29 juni får vi nästa räntebesked från Erik Thedéen och hans kollegor, och det mesta talar för att räntan höjs ännu en gång till 3,75 procent.
Veckans agenda:
• H&M rapporterar försäljningen i det andra kvartalet på torsdag.
• Inflationssiffror publiceras i Tyskland och USA på tisdag, Sverige på onsdag och euroområdet på fredag.
• Fed lämnar räntebesked på onsdag, följt av ECB på torsdag.
Danske Bank House View: Här ser vi intressanta möjligheter på marknaden
Lyssna på senaste poddavsnittet med Maria Landeborn och Ludvig Rosenstam Åhman.