Ett globalt aktieindex steg 1,1 procent förra veckan, och för en gångs skull fick USA se sig utklassat av samtliga övriga aktieregioner. Amerikanska storbolagsindex S&P 500 steg 1,0 procent medan den europeiska motsvarigheten STOXX 600 lyfte 2,0 procent.
Sedan republikanernas ”red sweep” där Trump vann valet och partiet fick majoritet i kongressens båda kammare så har kapital flödat in i amerikanska aktier vilket resulterat i kraftiga börslyft. Europa har samtidigt tyngts av ett intensifierat krig i Ukraina inför Trumps tillträde, politisk dramatik i Tyskland och Frankrike, en svag industrikonjunktur samt osäkerhet kring kommande handelstullar. Förra veckan inköpschefsindex för november pekade dessutom på en fortsatt avmattning i hela eurozonen, såväl inom industrin som tjänstesektorn.
Trots USAs relativa styrka – både i ekonomin och på börsen – är det sannolikt att investerare förr eller senare börjar leta efter marknader med catch up-potential. Då kan blickarna riktas mot Europa trots de risker som finns. Vi har för närvarande en neutral vikt i europeiska aktier då vi ser den svaga industrikonjunkturen som en tydlig motvind, men förväntningarna på Europa är samtidigt lågt ställda vilket avspeglas i värderingarna. Det betyder att när det väl vänder för Europa så kan aktiemarknaden utvecklas starkt, åtminstone under en period. Det gäller även den svenska börsen som lyfte 3,4 procent förra veckan.
Ur ett lite längre perspektiv är det däremot mycket som talar för att investerare ska ha en relativt hög exponering mot USA i portföljen. Bolagsvinsterna väntas växa med cirka 15 procent nästa år vilket är dubbelt så mycket som i Europa. Vinster och börsutveckling tenderar att följas åt väl över tid, och det talar för att potentialen är högre i USA. Den höga andelen tillväxt- och kvalitetsbolag på den amerikanska marknaden gör dessutom att vinsterna växer strukturellt, medan vinsterna i Europa är mer cykliska och volatila till sin natur. Vi behåller en övervikt i amerikanska aktier.
Inför årets sista räntebesked amerikanska Fed har prissättningen på marknaden indikerat enosäkerhet kring om det någon räntesänkning eller inte. I fredags fick vi en viktig pusselbit inför beskedet, nämligen jobbrapporten för november. Siffrorna var odramatiska och kom in nästan exakt i linje med förväntningarna, med en arbetslöshet på 4,2 procent och 227 000 nyskapade jobb. Det kan ha varit det bästa som kunde hända eftersom det varken skapade osäkerhet kring om USAs ekonomi är för stark, eller för svag. Efter jobbsiffrorna prisar marknaden in närmare 90 procent sannolikhet för en räntesänkning den 18 december. Den solida arbetsmarknaden kombinerat med ytterligare en räntesänkning väntas ge fortsatt stöd åt USA-börserna under årets sista veckor.
På agendan
• I Sverige släpps en ny konjunkturprognos från LO på tisdag
• Amerikanska inflationssiffror för november publiceras på onsdag
• ECB lämnar räntebesked på torsdag
En annan pusselbit inför Feds räntebesked får vi nu på onsdag i form av den amerikanska inflationssiffran för november. Kärninflationen väntas komma in på 3,3 procent i årstakt, oförändrat från föregående månad. Trots att inflationen i USA fortfarande är förhöjd så tror vi inte att det stoppar Fed från att sänka räntan i december. Arbetsmarknaden väntas fortsätta svalna samtidigt som inflationsförväntningarna ligger stabilt förankrade kring målet, och vi tror därför att Fed sänker räntan ner mot 3 procent nästa år.
På torsdag lämnar ECB räntebesked och vi väntar oss en fjärde räntesänkning på 0,25 procent, även om vi tror att kommitteen även kommer att diskutera en större sänkning.