Veckan som gick bjöd på stigande volatilitet och fortsatt börsnedgång. Ett globalt index stängde på minus samtliga fem handelsdagar och summerade veckan på -2,7 procent. Störst var nedgången under torsdagen, det vill säga dagen efter det amerikanska räntebeskedet där Jerome Powell höll fast vid budskapet om att även om räntehöjningarna möjligen är klara, så kommer räntorna att förbli höga under en lång tid framöver. Samtliga sektorer stängde veckan på minus, och tillväxtsektorer och cykliskt bjöd på de största nedgångarna medan defensiva dagligvaror och hälsovård stod emot bättre.
Vi befinner oss nu i ett läge där centralbankerna är mer eller mindre klara med räntehöjningarna. Det är positivt. Samtidigt fortsätter budskapet om att räntorna behöver förbli höga under en längre tid att hamras in, och det har riktat marknadens fokus mot två viktiga frågor. Den första frågan är hur länge räntorna kommer att behöva ligga kvar på dagens åtstramande nivåer. Ju längre räntorna förblir höga, desto större är risken att det så småningom får negativa konsekvenser för ekonomin. Den andra frågan är vad som händer med tillväxten medan vi väntar på att centralbankerna ska lätta på trycket på bromspedalen. Med andra ord – blir resultatet av åtstramningen en mjuklandning eller en recession?
Än så länge ser de globala tillväxtutsikterna hyfsat ljusa ut, vilket är ett skäl till att vi behåller en neutral vikt i aktier. Förra veckans preliminära inköpschefsindex för september kom in ungefär som förväntat i både USA och Europa och gav ingen anledning till ökad oro. Även Feds ekonomiska prognoser som släpptes i samband med onsdagens räntebesked pekade på en ljus framtid för USAs ekonomi. Arbetslösheten väntas bara öka marginellt från dagens låga nivå och tillväxten i ekonomin bedöms bli högre än man tidigare trott. Inflationen väntas dock inte vara tillbaka på 2-procentmålet förrän 2026. Det är ett orosmoln, för så länge inflationen ligger över målet så har det högre prioritet än konjunkturen. Det har bidragit till stigande räntor och den senaste tidens oro på aktiemarknaden.
Vi har nyligen höjt amerikanska aktier till en övervikt, bland annat till följd av den relativa styrkan i USAs ekonomi jämfört med Europa. Samtidigt har amerikanska storbolagsindex gått starkt i år till följd av kraftiga uppgångar i ett fåtal stora teknikaktier som väntas gynnas av AI. Vi adderar därför en exponering mot amerikanska små- och mellanstora bolag där aktiekurserna stigit mindre i år, och som är betydligt lägre värderade än storbolagen. Fokus ligger på kvalitetsbolag som kan klara av en miljö med höga räntor.
För svensk del fick vi ett räntebesked från Riksbanken i torsdags. Precis som förväntat höjdes styrräntan till 4 procent och räntebanan fortsätter signalera att ytterligare en höjning kan bli aktuell i november. De största inflationsriskerna bedöms vara stigande tjänstepriser samt den svaga svenska kronan. Enligt räntebanan väntas den första räntesänkningen komma i slutet av 2025, det vill säga om två år. Vi bedömer att den första räntesänkningen i både Sverige, Europa och USA kommer inom 6-12 månader.
På agendan
Den här veckan får vi siffror över konsumentsentiment i Europa och USA. På torsdag släpps preliminära inflationssiffror för september bland annat i Tyskland, och på fredag får vi en samlad siffra för euroområdet. På fredags släpps även PCE-inflation i USA, det vill säga det mått Fed främst använder sig av. Med tanke på oron för inflation och höga räntor lär siffran vara i fokus på marknaden. För svensk del får vi bland annat en ny konjunkturprognos samt KI-barometer från KI på onsdag, och där blir företagens prisplaner kanske allra mest intressanta.
Den här veckan markerar även slutet på det tredje kvartalet, vilket betyder att bolagen snart stänger böckerna och börjar summera sina resultat. Inför förra rapportsäsongen vinstvarnade flera svenska företag, men i de allra flesta fall fanns företagsspecifika anledningar som inte var relaterade till konjunkturen. Vi får se vad den kommande veckan bjuder på.