Obligationer beskrivs ofta som ett stabilt inslag i portföljen, men den senaste tiden har snabbt stigande räntor lett till ovanligt stor turbulens på obligationsmarknaden.
Globala aktier steg något veckan som gick, medan räntorna föll tillbaka en aning från de högsta topparna. VIX-index, som mäter den förväntade volatiliteten på börsen de kommande 30 dagarna, fortsatte också att sjunka. Kriget i Ukraina pågår för fullt samtidigt som fredssamtalen fortsätter. Ukraina har tagit tillbaka kontrollen över området kring Kiev samtidigt som Ryssland istället ökat fokus på andra regioner. Fasansfulla bilder som kablas ut från förstäder till Kiev tyder på att Ryssland begått allvarliga krigsbrott, och på onsdag väntas EU annonsera nya sanktioner mot landet.
Oftast ligger mest fokus på det som händer på börsen, men de dramatiska rörelserna på räntemarknaden förtjänar mer uppmärksamhet den här veckan.
Räntorna har stigit kraftigt den senaste tiden i både Europa, Sverige och USA till följd av ökade förväntningar på hur mycket centralbankerna kommer att strama åt i år. Stigande räntor innebär fallande obligationskurser, och ju längre löptid en obligation har, desto hårdare slår ränteförändringar på priset. Nedgången för ett globalt statsobligationsindex under det första kvartalet i år är den största sedan indexet startade för 30 år sedan. I USA var avkastningen under mars månad nästan -3,8 procent, vilket är den största nedgången sedan 1980.
I en portfölj brukar statsobligationer fungera som en stötdämpare när börsen faller. Det beror på att kapital vid börsturbulens söker sig till trygga hamnar som obligationer, vilket gör att obligationskurserna stiger och räntorna sjunker. Trenden de senaste decennierna har varit att räntorna kontinuerligt sjunkit till allt lägre nivåer. Den nuvarande situationen med hastigt stigande räntor och kursfall på obligationsmarknaden är ny, och för många investerare kommer det som en överraskning att kurserna på ett tillgångsslag som upplevs som säkert, kan sjunka så snabbt.
På kort sikt är stigande räntor negativt för avkastningen på obligationer, men i ett längre perspektiv innebär ett högre ränteläge att obligationer kommer att kunna ge en högre löpande avkastning. Den stötdämpande funktionen i portföljen blir också större när räntorna i utgångsläget är högre. Precis som vi brukar påpeka när det gäller turbulens på aktiemarknaden, så gäller det att behålla ett långsiktigt perspektiv när de kortsiktiga kursrörelserna är stora. I Danske Bank House view har vi för närvarande en neutral syn på räntebärande tillgångsslag. Inom räntebärande har vi en undervikt i statsobligationer, och en övervikt i företagsobligationer av typen investment grade.
Förra veckans makroagenda var diger och här följer några korta kommentarer. De preliminära inflationssiffrorna för euroområdet i mars uppgick till 7,5 procent i årstakt vilket var högre än väntat. Kärninflationen var dock någon tiondel lägre än väntat. Den höga inflationen gör att hushållens köpkraft minskar vilket kan påverka konsumtionen negativt. I USA visade fredagens jobbrapport att arbetsmarknaden utvecklats ungefär som förväntat i mars. Arbetslösheten är tillbaka på samma nivå som innan coronakrisen, men det finns 11 miljoner lediga jobb att söka vilket bör leda till att lönerna fortsätter att stiga framöver. Därmed bör reallönerna inte sjunka lika mycket i USA som i Europa i år, och det kan ge stöd åt konsumtion och tillväxt i USA.
I Kina kom inköpschefsindex för mars in under 50 vilket var lägre än väntat och signalerar att tillväxten i ekonomin är negativ. Den kinesiska regeringen har satt ett tillväxtmål på 5,5 procent för 2022, och ska man ha en chans att komma i närheten av det så behöver stimulanserna öka. Det skulle också vara positivt för börserna i Kina och Asien.
Vi behåller en neutral syn på aktier mot bakgrund av stigande räntor, stramare penningpolitik och god men avtagande tillväxt i ekonomin. Vi har en övervikt i tillväxtmarknadsaktier då vi väntar oss att Kina kommer att stimulera ekonomin för att få tillväxten att öka, vilket även gynnar andra asiatiska tillväxtekonomier.
Veckans agenda
Den här veckan får vi inköpschefsindex för mars i USA, Europa, Japan och Kina. Dessutom släpps protokollen från både Fed och ECBs senaste räntemöten på onsdag respektive torsdag. För Fed är diskussionerna om hur stor nästa räntehöjning blir samt balansräkningen i fokus. Vi tror att Fed kommer att börja minska balansräkningen med start i maj och att styrräntan kommer att höjas med 50 punkter vid vart och ett av de kommande tre räntemötena. För ECB är den stora frågan när den första räntehöjningen kan tänkas ske.
Rapportsäsongen startar och fokus kommer att ligga på kostnader och lönsamhet, samt på eventuella konsekvenser av kriget i Ukraina och de nya covid-relaterade nedstängningarna i Kina. Vi följer givetvis också utvecklingen i Ukraina och omfattningen av de nya sanktioner som väntas presenteras under veckan.