Börserna fortsätta att hämta in förlorad mark förra veckan när oron lättade med stöd av starka rapporter. I USA noterades nya börsrekord samtidigt som räntorna fortsatte att stiga.
Om man tittar på sentimentet bland investerare i Bank of Americas månadsvisa enkät, Global Fund Manager Survey, så har förväntningarna på tillväxt och vinster fallit kraftigt de senaste månaderna, och marginalerna väntas hamna under press framöver. Samtidigt har allokeringen till aktier förblivit nästan lika hög som i somras när sentimentet var som mest positivt, även om andelen cash ökat. Normalt sett brukar vikande förväntningar och lägre allokering till aktier tydligt följas åt, men inte den här gången. I grund och botten tyder det på att börsen, trots allt, ses som det bästa alternativet. Andelen förvaltare med en undervikt i obligationer är dessutom historiskt hög, eftersom stigande räntor väntas urholka avkastningen. TINA, there is no alternative, lever alltså vidare. Den största risken, enligt förvaltarna, är inflation. Jämfört med den genomsnittliga positioneringen de senaste 10 åren är allokeringen till råvaror, banker och fastigheter för närvarande hög, och inflationsförväntningarna på marknaden har fortsatt att klättra uppåt.
Även i Danske Bank House view har vi en liten övervikt i aktier, men vi är inte övertygade om att oron på marknaden är över. Det finns fortfarande faktorer som kan utlösa ny turbulens, som eventuell smittspridning när kylan kommer, gradvis lägre ökningstakt i BNP-tillväxt och bolagsvinster, samt förstås att centralbankerna kommer att börja skala ner stimulanserna. Allt talar för att Fed kommer att annonsera tapering i samband med räntebeskedet nästa onsdag, och blickar vi in i 2022 så väntas penningpolitiken bli mindre expansiv i hela västvärlden. Till att börja med handlar det främst om minskade stödköp, men även räntehöjningar lär bli aktuella på vissa håll.
När det gäller finanspolitiken så har vi också de största stimulanserna bakom oss. Även om Joe Biden jobbar hårt för att få igenom sina satsningar i USA, så talar konflikter såväl med republikaner som inom det demokratiska partiet för att stödpaketen kommer att bantas rejält jämfört med ursprungsplanerna. Just nu ligger fokus på marknaden främst på positiva effekter av satsningar på infrastruktur och sociala förhållanden, och inte så mycket på att bolagsskatterna också ska höjas om paketen godkänns. Högre skatter är dock något som kommer att kapa flera procentenheter av vinsterna för amerikanska bolag om de blir verklighet. Framför allt är det de stora teknikjättarna, som både väger tungt på börsen och står för en betydande del av vinstmassan, som kommer att beskattas hårdare.
På agendan
Rapportsäsongen har som sagt varit en positiv drivkraft för börsen den senaste tiden. I USA har knappt en fjärdedel av bolagen släppt sina resultat och fler än vanligt har överträffat estimaten. Vinsttillväxten så här långt är nästan 33 procent i årstakt, vilket är 13 procentenheter högre än väntat. För helåret 2021 väntas vinstlyft på över 40 procent i USA. För amerikansk del ligger mycket fokus på teknikjättarna eftersom de väger så tungt på börsen. Förra veckan tappade Snapchat 26 procent av sitt börsvärde efter rapporten på grund av Apples nya funktion som gör att användarna kan välja att inte bli spårade, vilket fått negativa konsekvenser för annonsintäkterna. Just annonser är en viktig inkomstkälla även för andra bolag som Facebook och Twitter, vars aktiekurser också drogs med ned. Den här veckan släpper bland annat tungviktarna Facebook, Amazon, Alphabet och Microsoft sina resultat.
Förra veckans preliminära PMI för Euroområdet föll tillbaka mer än väntat. Den här veckan får vi BNP-siffror för Q3 i Europa. ECB sammanträder för att diskutera penningpolitiken och på torsdag eftermiddag får vi ett nytt räntebesked. De stora nyheterna gällande hur stödköpen ska bedrivas lär dock dröja till decembermötet.
I USA släpps BNP för Q3 samt PCE-inflation, vilket är det mått Fed främst tittar på. Räntemarknaden prisar nu in två räntehöjningar redan under 2022.
Vi håller också ögonen på utvecklingen för energipriser som är viktig för inflationsförväntningarna, samt smittspridningen i Kina, där nya utbrott av deltavarianten åter har lett till restriktioner och resebegränsningar runtom i landet. Kina är för närvarande det enda landet som fortfarande har en nolltoleransstrategi mot coronaviruset.