Börserna tog ett glädjeskutt förra veckan efter onsdagens räntebesked från Fed, där Jerome Powell antydde att räntehöjningarna nu är över. Fredagens svaga amerikanska jobbrapport bidrog sedan till att cementera övertygelsen om att räntorna har toppat. Räntorna föll brant i både USA och Europa. Ett globalt index steg totalt 5,3 procent under veckan främst drivet av en stark utveckling för amerikanska aktier. I USA lyfte småbolagsindex nästan 8 procent och tekniktunga Nasdaq steg 6,6 procent.
Svenska och europeiska aktier utvecklades inte riktigt lika starkt som amerikanska, men Stockholmsbörsens breda index steg knappt 5 procent och fastighetsaktier lyfte kraftigt på hoppet om att räntetoppen är nådd. För svensk del är det dock fullt möjligt att Riksbanken höjer räntan en gång till, dels för att inflationen ligger högre än prognostiserat, dels för att en extra räntehöjning när både ECB och Fed har stannat kan bidra till att stärka kronan som Riksbanken anser är undervärderad. En starkare krona gör även att vi importerar mindre inflation.
Onsdagens Fed-besked var precis vad marknaden behövde efter en turbulent höst där räntorna stigit kraftigt. Jerome Powell sa under den efterföljande presskonferensen att den senaste tidens marknadsutveckling kan innebära att behovet av framtida räntehöjningar minskar. I praktiken innebär det att stigande räntor, fallande börser och en stark dollar gjort en del av jobbet med att strama åt ekonomin. En alltför stor eufori på marknaden kan dock göra att behovet av en räntehöjning faktiskt ökar igen – men vi är inte där ännu, och det kan vi tacka förra veckans bleka makrostatistik för. ISM-index i USA kom exempelvis in svagare än förväntat vilket tolkades positivt av marknaden. Detsamma gällde fredagens jobbrapport, där arbetslösheten ökade en tiondel till 3,9 procent och antalet nyskapade jobb för en gångs skull var färre än förväntat. Löneökningarna uppgick till 0,2 procent i månadstakt vilket är förenligt med inflationsmålet.
Vi har för närvarande en positiv syn på amerikanska aktier, och framför allt ser vi en god chans för småbolag i USA att utvecklas väl om ekonomin mjuklandar. Småbolag har utvecklats svagare än stora bolag på de flesta marknader i år och värderingarna har fallit. Anledningarna är flera; höga räntor leder till en ökad finansieringsrisk för många mindre bolag, svag riskaptit tenderar att gynna stora, stabila bolag på börserna och slutligen har likviditeten minskat, vilket missgynnar småbolagsaktier. För långsiktiga investerare kan detta innebära att intressanta möjligheter uppstår. Det är dock viktigt att välja bolag med omsorg, och i det nuvarande marknadsklimatet anser vi att aktiv förvaltning är att föredra framför indexförvaltning.
Om förra veckans kurslyft är början på ett tomterally återstår att se, men en stabil rapportsäsong och fortsatt goda utsikter för en mjuklandning talar för att börserna kan avsluta året starkare efter höstens nedgång. Fram till årsskiftet blir det viktigt att makrostatistiken fortsätter att bekräfta bilden av att inflationstrycket minskar samtidigt som konjunkturen mattas av i lagom takt. Vi behåller en neutral vikt i aktier. Inom globala aktieregioner ser vi som ovan nämnts högst potential i USA, samt i Japan. Den japanska aktiemarknaden har utvecklats svagt under lång tid, och många investerare saknar exponering i portföljen mot Japan trots att landet utgör nästan 6 procent av ett globalt aktieindex.
På agendan
Den här veckan blir lugnare för amerikansk del. Mest intressant blir fredagens Michiganindex som mäter konsumentsentimentet i landet, samt tal av ett antal Fed-ledamöter, däribland Jerome Powell på onsdag och torsdag. Vi håller ögonen på om de försöker tona ner bilden av att Fed är färdiga med räntehöjningarna, eller om de bekräftar marknadens tolkning att toppen är nådd.
I Europa får vi slutliga inköpschefsindex för tjänstesektorn i november på måndag, samt detaljhandelssiffror på onsdag.