Maria Landeborn
Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: USA och Europa åt olika håll

Det var fortsatt volatilt på marknaden under veckan som gick, och den främsta drivkraften för börserna var geopolitik. Globala aktier sjönk 2,4 procent med USA som sänke. Amerikanska S&P 500 backade 3,1 procent. I Europa sjönk storbolagsindex 0,7 procent, och Stockholmsbörsens breda index tappade totalt 1,2 procent. Tullar toppade nyhetsflödet, och efter att Trump i början av veckan infört 25-procentiga tullar på varor från Kanada och Mexiko, så sköt han nästan genast fram dem till början av april. De mixade signalerna ledde bara till att osäkerheten ökade ytterligare, och börserna fortsatte att backa trots att tullarna sköts upp.

Förra året fick kursuppgångar i de amerikanska teknikjättarna börserna i USA att stiga, men i år är det i stället samma aktier som får börserna att sjunka. Det främsta skälet är dock inte försämrade utsikter, utan att många investerare har tjänat väldigt mycket pengar på de så kallade magnificent seven de senaste åren. Det gäller för övrigt även svenska investerare med en hög andel globalfonder i portföljen. När marknaden plötsligt vänder ner så brukar vinsthemtagningarna bli störst i de aktier som stigit kraftigast inför nedgången. Trots kursnedgångarna i USA så ser vi ingen anledning till panik. Den amerikanska ekonomin och arbetsmarknaden är fortfarande i god form, vilket bekräftades av fredagens jobbrapport som visade att det skapades drygt 150 000 nya jobb i USA under februari. Vinsttillväxten i bolagen är hög, och vi bedömer att risken för en recession för närvarande är låg.

Här och nu ligger mycket fokus på Donald Trumps handelspolitik, där tullar utmålas som en viktig del för att öka välståndet i USA. Varken ekonomer eller investerare håller med om den tolkningen, och att Trump hotar landets största handelspartners med höga tullar har lett till ökad osäkerhet och volatilitet på marknaden. Även om fokus just ligger på de mer riskfyllda (negativa) delarna av Trumps politik, så har han även en tillväxtfrämjande agenda bestående av skattesänkningar och avregleringar. Även om den tycks ha fallit i glömska för tillfället så lär den förr eller senare lyftas högre upp på dagordningen igen. Vi råder investerare att behålla lugnet, och vi behåller en övervikt i amerikanska aktier.

Samtidigt som den ökade osäkerheten har tyngt marknaden i USA så har den tvingat Europas ledare att enas, inte minst när det gäller ökade anslag till försvaret det kommande decenniet. Även en återuppbyggnad av Ukraina kommer att kräva stora investeringar. Makrodata har dessutom kommit in starkare än förväntat i början av året, och det har lett till en stor rotation på börserna där kapital sökt sig från USA till Europa. Det är inte bara på aktiemarknaden som utvecklingen i USA och Europa skiljer sig åt, utan även räntorna har rört sig åt olika håll. I USA har räntorna sjunkit till följd av svagare sentiment och oro för ekonomin, men i Europa har räntorna stigit på förväntningar om ökade investeringar och högre tillväxt. Vi förväntar oss att den positiva utvecklingen i Europa fortsätter, och vi har därför en övervikt i europeiska aktier.

På agendan

  • Den här veckan rapporterar Clas Ohlson, Sectra och Svolder
  • Bank of Canada lämnar räntebesked på onsdag
  • Amerikanska inflationssiffror släpps på onsdag, och slutgiltiga inflationssiffror i Sverige publiceras på torsdag

Veckans största händelse är den amerikanska inflationssiffran på onsdag. Kärninflationen väntas komma in på 3,2 procent vilket är något lägre än förra månaden, men inflationen har envist bitit sig fast kring 3 procent den senaste tiden. Det är en för hög nivå för att Fed ska fortsätta sänka att räntan i närtid, särskilt med tanke på den osäkerhet som skapas av tullar och skärpt immigrationspolitik. Även om Fed för närvarande pausat räntesänkningarna, så väntar vi oss att det blir upp till tre räntesänkningar till i USA innan året är slut.

På torsdag får vi veta detaljerna kring den senaste svenska inflationssiffran som var högre än både analytiker och Riksbanken hade förväntat sig. Stigande matpriser är sannolikt den största boven, men frågan är om inflationsuppgången är bredare än så.