Börserna steg förra veckan efter att Fed sänkte styrräntan med 0,5 procentenheter på onsdagskvällen. Ett globalt index steg 1,3 procent, främst tack vare en stark utveckling i USA där index steg 1,5 procent. Stockholmsbörsen stängde 1,5 procent högre medan europeiska aktier gick svagare och stängde strax under noll. Cykliska aktier och småbolag blev de största vinnarna på marknaden efter Feds räntesänkning. Många börser handlas för närvarande mycket nära all-time high.
• Feds dubbelsänkning lyfte börserna
• Hopp om både mjuklandning och räntesänkningar lämnar litet utrymme för besvikelser
• Veckans höjdpunkt blir räntebeskedet från Riksbanken på onsdag
Förra veckans största skräll var Feds dubbelsänkning av den amerikanska styrräntan. Powell var skicklig på att tona ner risken för en lågkonjunktur under presskonferensen, men sänkningen kan ses som ett tecken på att centralbanken är orolig för vara ”behind the curve”, det vill säga att man börjat sänka räntan för sent för att vara säker på att rädda ekonomin undan en lågkonjunktur.
Det har även tagit lite tid för marknaden att smälta sänkningen. Timmarna efter beskedet svajade aktiemarknaderna betänkligt innan de amerikanska börserna till slut stängde på minus. På torsdagen kom ett rejält lättnadsrally, men på fredagen svalnade entusiasmen igen. Historiskt har det inte varit Feds räntesänkningar som har avgjort om börserna fortsatt stiga eller falla, utan det har varit kopplat till konjunkturen. Om Fed sänkt räntan och tillväxten i ekonomin har förblivit god så har börserna stigit, men om räntesänkningarna kommit i samband med en recession så har börserna fallit. Penningpolitiken verkar med en fördröjning – inte bara när centralbankerna stramar åt, utan även när de börjar lätta på bromsen. Det dröjer därför innan vi vet om räntesänkningarna kommer i rätt tid, eller om de kommer för sent.
Marknaden räknar för närvarande både med en mjuklandning i den globala och amerikanska ekonomin, och med kraftiga räntesänkningar det kommande året. Den synen får stöd av att arbetsmarknadsstatistiken från USA varit solid den senaste tiden, och av att Fed valde att sänka räntan i ett stort steg direkt. Samtidigt är värderingarna på aktiemarknaden höga och utrymmet för besvikelser är litet. I den del av konjunkturcykeln vi befinner oss, med gradvis lägre tillväxt, brukar medvinden för börserna avta och volatiliteten öka. Vi behåller därför en neutral vikt i aktier och obligationer.
På agendan
• Under måndagen släpps preliminära PMI-siffror (inköpschefsindex) för USA, Japan och Europa
• Riksbanken lämnar räntebesked på onsdag
• På fredag publiceras den amerikanska PCE-inflationen
Redan på måndag den veckan får vi preliminära inköpschefsindex för september från både Europa och USA. Industrikonjunkturen väntas vara fortsatt svag på båda sidorna om Atlanten, medan tjänstesektorn håller tempot uppe. Siffrorna kan ge värdefulla ledtrådar till såväl konjunkturläget som företagens anställningsplaner, och oväntat svaga data kan resultera i volatilitet på marknaden.
I USA släpps siffror över PCE-inflation på fredag, vilket är det mått Fed föredrar att använda sig av. Även om inflationen inte är lika viktig för marknaden längre, så kan en oväntat låg siffra underlätta för Fed att fortsätta sänka räntan framöver.
För svensk del är onsdagens räntebesked från Riksbanken i centrum. I likhet med marknaden väntar vi oss att räntan sänks 0,25 procent, även om det finns en viss sannolikhet för att även Riksbanken skulle kunna slå till med en dubbelsänkning. Den möjligheten diskuterades redan i samband med det förra räntebeskedet, och den lär lyftas upp på bordet även denna gång. Det som talar för en större sänkning är att inflationsrisken har minskat samtidigt som konjunkturen uppenbart är i behov av stöttning. Det finns därför skäl att sänka styrräntan till en neutral nivå relativt snabbt. Samtidigt är kärninflationen exklusive energi i linje med Riksbankens prognos, vilket talar för att man håller sig till planen och nöjer sig med att sänka räntan 0,25 procent. Oavsett storleken på sänkningen den här veckan så räknar vi med att den svenska styrräntan ligger strax över 2 procent i slutet av 2025.