I början på augusti publicerade FN’s klimpatpanel, IPCC, sin nya rapport som fastställer att mänsklig aktivitet ligger bakom en accelererande klimatkris och att målet om en global uppvärmning på max 1,5 grader riskerar att spricka redan 2040 – långt tidigare än befarat.
Det finns flera anledningar till varför företagsledningarna bör sätta sig in i IPCC’s rapport. Den kommer ha enorm påverkan på företagens verksamhet och balansräkning flera år framåt.
Först och främst – money talks. Företag utan en tydlig och transparent plan för verksamhetens bidrag till ett mer hållbart samhälle kommer framöver att straffas hårt av såväl banker som investerare. IPCC’s rapport understryker vikten av att agera här och nu. Kostnaderna för att släppa ut koldioxid och andra växthusgaser ökar när EU ställer krav på att bankernas utlåning snabbt ska bli grön. Effekten blir att banker ratar finansiering av exempelvis utvinning av kol och olja samtidigt som försäkringsbolagen höjer premier eller till och med nekar att försäkra vissa tillgångar. Ur ett investerarperspektiv är riskerna med investeringar i icke hållbara verksamheter orimligt höga. Hållbarhetsfrågan slår därför direkt mot företagens tillgång till kapital och sotdöden väntar de smutsigaste företagen i takt med att tillgång på kapital minskar i snabb takt.
Den andra stora anledningen för företagsledningarna till att hålla koll på IPCC-rapporten är att allt fler klimatstämningar riktas mot företag som fortsätter att bidra till global uppvärmning. Det som skiljer pågående klimatstämningar från tidigare mål är att argumenten och grunderna för stämningen bygger på hur kommande utsläpp påverkar framtida generationers liv på jorden. Tidigare handlade stämningar ofta om något enskilt miljöutsläpp som redan skett. Under 2021 fälldes oljebolaget Shell i en holländsk domstol för att de fortsätter att utvinna fossila tillgångar som bidrar till klimatkrisen. Flera andra stämningar mot exempelvis oljebolag är på ingång. I Sverige är Cementa ett aktuellt exempel på ett miljömål som får långtgående konsekvenser för hela samhället. IPCC’s rapport blir ytterligare ett viktigt argument i dessa stämningar.
Den tredje och kanske mest avgörande anledningen till att både titta noga på IPCC’s rapport är förändrade konsumtionsmönster. Oavsett om verksamheten säljer sina produkter och tjänster till andra företag eller konsumenter, så finns både krav och förväntan på att alla ska bidra till omställningen. Volvo har exempelvis varit tydliga med att alla underleverantörer måste leva upp till samma höga hållbarhetsambitioner som de själva. De stora företagen inkluderar scope 2 och 3-utsläpp så det är upp till bevis för alla att leverera på klimatlöftena. Så även små- och medelstora företag måste få upp hållbarhet på sin agenda. Det är helt enkelt livsavgörande.
Nästa stora hållpunkt i klimatdebatten blir Cop26 som arrangeras i Glasgow i November. Då samlas världens företags- och politiska ledare för att diskutera (igen) hur den stora klimatfrågan ska lösas. Inför Cop26 kan vi räkna med ett pärlband av ambitiösa klimatinitiativ från både företag och regeringar. En del initiativ kommer att vara genuint bra och leda till stora förbättringar, medan andra initiativ är mer eller mindre är ett spel för gallerierna. Det blir en spännande höst i hållbarhetens tecken.