9 Apr 2019

Nästa teknikparadigm står för dörren – hur redo är svenskt näringsliv?

Digitaliseringen har pågått i decennier och varje bransch genomsyras av automatisering och förändrade affärsmodeller. Ur ett internationellt perspektiv har Sverige klarat övergången från en industribaserad ekonomi till en digital tjänsteekonomi väl, men nu väntar nya spelgregler.

Digitaliseringen har pågått i decennier och varje bransch genomsyras av automatisering och förändrade affärsmodeller. Ur ett internationellt perspektiv har Sverige klarat övergången från en industribaserad ekonomi till en digital tjänsteekonomi väl och kan stoltsera med en högteknologisk basindustri och flera globala entreprenörsdrivna digitala tjänstebolag. Men runt hörnet väntar nu nästa teknikskifte med helt nya spelregler som kommer att påverka den digitala ekonomin, den uppdaterade basindustrin och framtidens olika branscher.

Svensk basindustri  gruvor, järn och stålverk, kemi, cement, skogsbruk och papper – är en av de mest tekniskt avancerade i världen och har hög internationell konkurrenskraft. Basindustrin står för  en fjärdedel av svensk export och sysselsätter cirka 80 000 personer i Sverige, och ca 400.000 om man räknar in underleverantörer.

Basindustrins digitala transformation har kommit långt. Den har gått  från att enbart fokusera på att effektivisera processer till att även integrera digitala tjänster i fysiska produkter. Exempelvis har både gruv- och skogsnäringen utvecklat lösningar för självkörande fordon, vilket medför både ökad produktivitet och säkerhet. Kombinationen av “atomer och bitar” skapar därmed nya affärsmöjligheter i form av digitala tilläggstjänster som ökar kundvärdet.

Sveriges utvecklade kompetens inom nätverk och så kallade distribuerade sensorer/sakernas internet spelar  en viktig roll i det här sammanhanget. Ericsson är idag i huvudsak ett digitalt tjänstebolag och deras tjänsteutbud består bland annat av att drifta smarta elmätare för elbolag och underhållssystem i uppkopplade Volvobilar.Den svenska basindustrin kommer fortsatt ha en stor betydelse för både svensk export och sysselsättning.

De digitala framgångarna kan vara flyktiga
Den svenska dataspelsbranschen är en global framgångssaga vars omsättning ligger på samma nivå som järnmalmsexporten. I Sverige finns mer än 350 spelutvecklingsföretag som 2017 tillsammans omsatte 15 miljarder kronor och hade fler än 5000 personer anställda. Samtidigt är de digitala tjänstebolagen inom bland annat spel, betting, musik och fintech till sin natur mer lättrörlig flyktigare än den traditionella basindustrin när det gäller kompetens och rörlighet. Till skillnad från malm, skog och vattenkraft är digital talang snabbrörlig.

Sverige är en liten marknad, därför behöver expansiva bolag att tidigt i sin utveckling söka sig utanför landets gränser. Produktlanseringar som till exempel datorspel har relativt korta livscykler. De kan vara mycket lönsamma ett år och bortglömda nästa år.

När svenska innovationsbolag köps upp och får nya ägare  finns det inget som binder de digitala framgångarna till Sverige eftersom både kunder, kapital och digital talang i huvudsak återfinns utanför lande

Behovet av en förstklassig digital infrastruktur
En kritisk framgångsfaktor för att Sverige skall kunna bibehålla digitala tillväxtföretag är att erbjuda en digital infrastruktur i världsklass.

Sverige  är en av de mest digitaliserade ekonomierna i Europa vilket är en enorm styrka och  tvåa inom EU-kommissionens digitaliseringsranking, efter Danmark. Till framgångsexemplen hör välfungerande system för autentisering genom mobilt bank-ID och att Sverige är världsledande inom e-recept där 99% av recepthantering är digital.

Men det finns utmaningar som går bortanför mobilt BankID  och saker som ett utbyggt snabbt bredband. I grunden handlar det om att på nationell nivå säkerställa  teknisk innovation såsom högkvalitativa molntjänster, att utbilda och locka världsklasskompetens och att ha en ständigt relevant lagstiftnings- och skattestruktur som bejakar innovation och entreprenörskap inom nya teknikområden.

Som exempel som kan nämnas är Estlands initiativ som genom så kallad e-residency erbjuder sina statliga e-tjänster och plattformar till personer över hela världen. Estland har genom detta initiativ attraherat mer än 50 000 e-residents som i sin tur startat mer än 6000 företag i landet.

Att möta nästa teknikskifte
En mer långsiktig utmaning är att fortsätta främja och uppmuntra den entreprenörs- och innovationstalang som finns i Sverige och vara förberedda på nästa steg i teknikutvecklingen.

Nästa generations digitala framgångsbolag kommer inte bara att baseras på webb och mobil, utan även verka inom nya framväxande teknikparadigm. De främsta bland dessa är system som självständigt (autonomt) kan lösa vissa uppgifter, ofta genom någon form av artificiell intelligens eller maskininlärning, samt biologins digitalisering.

Dessa två teknikparadigm är disruptiva, vilket betyder att  de i grunden förändrar många branschers sätt att arbeta och producera. Att följa dessa trender kommer ha en avgörande roll för Sverige framtida tillväxt och borde därför vara av ett vitalt nationellt intresse.

Autonoma system och kontroll över data
Nulägesanalys stödd av autonoma system håller på att revolutionera en rad branscher och även inom områden som miljö, transporter, matproduktion och hälsa. Genom utbyggda system av sensorer   kan flöden och aktiviteter mätas och stora datamängder samlas in och processas i realtid. Samtidigt är mycket av dagens kapacitet kring autonoma system samlad hos några stora amerikanska och kinesiska företag. För att bemöta detta lanserade Frankrikes president Macron i maj 2018 på basis av Villanirapporten (se nedan) ett initiativ där Frankrike ska utveckla en nationell kompetens vad gäller artificiell intelligens.

En förutsättning för utvecklingen av autonoma system är tillgången till stora datamängder och kapacitet att samla in och bearbeta dem. Datalagringskapaciteten domineras av en grupp amerikanska aktörer, vilket gör andra globala aktörer kritiskt beroende av deras system. Detta var en bidragande faktor i skandalen kring bristerna i svenska Transportstyrelsens datalagring 2017. Kompetenser och tillgång till egna system för datalagring är ett nationellt säkerhetsintresse.

Rekommendationer till beslutsfattare inom näringslivet och den offentliga sektor

– För att bibehålla innovation och konkurrenskraft, måste Sverige och svenska institutionella aktörer fortsätta att investera i att upprätthålla en statlig digital infrastruktur i världsklass. Detta omfattar både fysisk infrastruktur, kompetensförsörjning och lagstiftning. Specifikt vad gäller infrastruktur bör staten prioritera uppsättning av en nationell molntjänst för datalagring.

– Till näringslivet, i synnerhet större och medelstora företag, är rekommendationen att uppmärksamma och bejaka teknikutvecklingen och de effektiviserings- och innovationsmöjligheter som den ger. I detta ingår specifikt att säkra kompetenser och kartlägga de möjligheter som uppstår kring Internt of Things, IOT. autonoma system och biologins digitalisering.

– För impact tech-bolag erbjuder Danske Bank theHub där man finner kapital, kompetens och nätverk