Börserna fortsatte att stiga förra veckan när den amerikanska inflationssiffran för juli kom in lägre än förväntat. Sedan årsskiftet har världsindex backat 8,8 procent i lokal valuta, men i svenska kronor är utvecklingen nu svagt positiv till följd av att dollarn stärkts mot kronan. Under sommaren har aktiemarknaderna framför allt fått stöd av sjunkande räntor, och tecken på att inflationen nu har toppat åtminstone i USA ger stöd åt räntenedgången.
Veckobrevet är tillbaka efter några veckors semester, och mycket har hänt på både aktie- och räntemarknaden under sommaren. Sedan den 1 juli har Stockholmsbörsen stigit drygt 9 procent. Amerikanska aktier har stigit med strax över 10 procent medan de europeiska börserna lyft knappt 6 procent.
Förra veckan steg globala aktier med USA i täten, trots ökad oro för en kommande recession. I sitt vittnesmål inför den amerikanska kongressen sa Fed-chefen Jerome Powell att det finns en risk för att räntehöjningarna kommer att leda till en lågkonjunktur och svagare arbetsmarknad. Det fick råvarupriser och räntor att sjunka, men börserna steg trots att recessionsoro borde ha motsatt effekt.
Veckan som gick bjöd på ny volatilitet, och globala aktier sjönk drygt fem procent. I botten återfanns USA och Sverige, medan Europa och tillväxtmarknader klarade sig bättre. Amerikanska S&P 500 backade 5,8 procent, vilket är den största nedgången under en vecka sedan mars 2020 när coronakrisen bröt ut. Vi förväntar oss att volatiliteten förblir hög i närtid och avstår från att öka risken efter börsfallet. Vi behåller därför en neutral vikt i aktier jämfört med obligationer, med fokus på kvalitetsbolag samt defensiva sektorer.
Förra veckan avslutades med branta kursfall på börserna. S&P 500 föll 2,9 procent och europeiska aktier stängde ner 2,7 procent. Riskaptiten försvagades kraftigt efter att amerikanska inflationssiffror för maj kom in på 8,6 procent i årstakt, väsentligt högre än väntat. Även månadstakten var oväntat hög och fortsatt på en nivå som Fed omöjligt kan vara komfortabel med.
Maria Landeborn är tillbaks i ett nytt avsnitt av Börsveckan där hon ger dig senaste nytt från börsen.
Förra veckan gick tillväxtmarknader bättre än utvecklade marknader. Kinesiska aktier steg drygt 6 procent, medan USA backade knappt 1 procent och Europa sjönk 0,5 procent. Stockholmsbörsen var i stort sett oförändrad. Volatiliteten på både aktie- och räntemarknaden är fortfarande förhöjd, men har kommit ner från de högsta topparna i början av maj.
Förra veckan kom en välbehövlig paus från turbulens och börsras då globala aktier steg med 5 procent. De amerikanska börserna har utvecklats svagt i år, men lyfte 6,5 procent förra veckan. Stockholmbörsen steg drygt 3 procent. De sektorer som gått svagast den senaste tiden såg störst kurslyft, det vill säga IT och sällanköpsvaror. Vi har nyligen sänkt sällanköpssektorn till en undervikt då vi vänta oss att den kommer att möta motvind från hög inflation och sjunkande reallöner.
På fredagen stängde börserna i stort sett oförändrade, men intradagsrörelserna var fortsatt stora. Vi noterar också att ett globalt aktieindex nu stängt på minus sju veckor i rad – något som aldrig inträffat tidigare enligt Bloomberg. Även amerikanska teknikindex Nasdaq har backat sju veckor i rad, vilket senast inträffade när It-bubblan sprack 2001.
I veckans avsnitt pratar vi om vilken typ av bolag som brukar vara attraktiva att äga i den här fasen av konjunkturcykeln då tillväxten mattas av och så småningom övergår i recession.
Maria Landeborn är tillbaks i ett nytt avsnitt av Börsveckan där hon ger dig senaste nytt från börsen. Vad händer på börsen, varför går börsen ner och vilka aktier är bra att äga i en recession? Maria berättar.
Veckan som gick steg svenska och europeiska aktier, medan de amerikanska börserna fortsatte nedåt. På fredagen tog dock även USA-börserna med Nasdaq i täten ett rejält skutt uppåt. Den senaste veckan har sentimentet generellt varit negativt, och i närtid kan vi få se en viss återhämtning från översålda nivåer. I grund och botten kvarstår dock det faktum att tillväxten globalt mattas av, penningpolitiken stramas åt, kriget i Ukraina fortsätter och nedstängningarna i Kina inte är över.
Börsen fortsätter att styras av räntor och penningpolitik, och veckan som gick bjöd på kraftiga kursrörelser. Efter Feds räntebesked på onsdagen rusade börserna plötsligt uppåt när Jerome Powell lät oväntat mjuk under den efterföljande presskonferensen. Dagen efter kom baksmällan som ett brev på posten, och lättnaden förbyttes i oro för att Fed inte agerar tillräckligt kraftfullt för att få ner inflationen.
Senaste nyheterna från Börsen. Maria Landeborn ger dig veckans viktigaste händelser.
I fredags föll de amerikanska börserna brant och den här veckan inleds med nedgångar i Europa. På onsdag kväll väntas Fed höja styrräntan med 50 punkter i kampen mot inflationen.
Börserna har sjunkit de senaste dagarna till följd av stigande räntor och hökaktiga uttalanden från centralbankschefer. Den här veckan får vi bland annat ett nytt räntebesked från svenska Riksbanken som lär göra en kraftig penningpolitisk U-sväng.
Börserna sjönk något veckan som gick medan räntorna fortsatte att stiga. Samtidigt som inflationen stiger och penningpolitiken stramas åt, skruvas nu prognoserna för den globala tillväxten ner.
Räntorna fortsätter att stiga, och kanske kan den här veckans inflationssiffror för mars bidra till fortsatt stora rörelser på räntemarknaden.
Obligationer beskrivs ofta som ett stabilt inslag i portföljen, men den senaste tiden har snabbt stigande räntor lett till ovanligt stor turbulens på obligationsmarknaden.
Ett globalt index steg förra veckan samtidigt som räntorna nådde nya höjder. Vi anser fortsatt att de risker som finns kan leda till ökade kursrörelser, och behåller därför en neutral vikt i aktier.