Efter några dagars utdraget rösträknande har Joe Biden blivit vald till USAs nästa president. Även om Trump fortfarande inte erkänt sig besegrad och avser slåss för saken i domstol, så måste vi utgå från att han har förlorat.
Efter valet i USA står det klart att opinionsinstituten återigen underskattat Trumps chanser att vinna valet. Ett jämnt resultat där det dröjer innan vi vet vem som styr landet de kommande fyra åren, riskerar att fördröja viktiga beslut i kongressen och det kan skapa oro på börsen när den initiala euforin har lagt sig.
Det amerikanska valet är över, men vem som vunnit står ännu inte klart. Tydligt är i alla fall att det är betydligt jämnare än väntat och Trump har återigen visat att opinionsundersökningar säger förvånansvärt lite om valresultatet. Det här skapar osäkerhet i omvärlden, något som världens börser inte tycker om.
Oktober avslutades med fortsatt börsnedgång. Antalet coronasmittade ökar och nya stimulanser lyser än så länge med sin frånvaro. Volatiliteten kan förbli hög, men vi väntar oss inga stora ras på marknaden likt det vi såg i våras.
Två teman har varit särskilt viktiga för marknaden den senaste tiden; den ökade spridningen av coronaviruset och påföljande restriktioner, samt diskussionerna om nästa stora stimulanspaket i USA. Dessutom rullar rapportsäsongen vidare.
Starka kvartalsrapporter står mot dåliga nyheter när det gäller utvecklingen för coronapandemin. Smittspridningen ökar i både USA och Europa och nya restriktioner riskerar att fördröja återhämtningen.
Debatten i den amerikanska kongressen om nästa stimulanspaket fortsätter, men risken finns att det dröjer tills efter valet innan något klubbas igenom. Det, och hur våg två av pandemin utvecklas blir viktigt för marknaden den närmaste tiden.
Historiskt har både den amerikanska ekonomin och börsen gått betydligt bättre under demokratiskt styre än under republikanskt. Vad beror den enorma skillnaden på?
Sedan botten har ett global aktieindex stigit 50 procent och Stockholmsbörsen har idag noterat ett nytt kursrekord. Riskaptiten får stöd av stark konjunkturdata, men den enklaste delen av återhämtningen ligger bakom oss.
Med fem veckor kvar till presidentvalet i USA leder Joe Biden i opinionsmätningarna, och det återstår att se om gårdagens debatt mellan de två presidentkandidaterna gjorde något för att ändra den saken. Vad skulle en seger för Joe Biden respektive Donald Trump betyda för börs och bolag?
Nedgången för teknikaktier tog en paus förra veckan, men en liten oro har smugit sig in på marknaden för de stigande coronasiffrorna i Europa. Vi väntar oss att återhämtningen fortsätter, men ju större smittspridningen blir, desto långsammare riskerar återhämtningen att gå.
Förra veckans huvudnummer var räntebeskedet från den amerikanska centralbanken Fed. Inga nya obligationsköp annonserades, och utan ytterligare stimulanser kan makrodata istället bli en mer betydelsefull drivkraft för börsen framöver.
Kronan har stärkts kraftigt sedan börsen bottnade i slutet av mars och mot dollarn handlar det om en rörelse på över 15 procent. På Stockholmsbörsen vimlar det av bolag med dollarexponering och de flesta påverkas negativt. Bara en handfull konsumentbolag gynnas av en starkare krona.
Börsen utvecklades svagt förra veckan och det är mycket möjligt att vi står inför en period med större svängningar på marknaden. Vi väntar oss dock ingen repris av vårens branta kursras.
I över ett halvt decennium har Sverige haft noll- eller minusränta. Det har fått många effekter för oss konsumenter. Låga boräntor gör det billigt att bo, men de urholkar också värdet på kapital som står på sparkonton. På räntefonder är den förväntade avkastningen på både kort och lång sikt mycket låg. Så varför ska man över huvud taget räntespara?
För bara ett halvår sedan befann vi oss mitt i ett brutalt börsras. På drygt en månad föll ett globalt aktieindex med över 30 procent – det kraftigaste raset någonsin på så kort tid. Sedan dess har hela tappet hämtats in och såväl amerikanska aktier som ett globalt aktieindex har slagit nya kursrekord den senaste tiden.
Börsen har gått urstarkt sedan botten i mars och starkast av allt har teknikbolagen utvecklats. Innan förra veckans nedgång hade den globala IT-sektorn stigit 37 procent sedan årsskiftet. I torsdags bröts dock uppgångssviten och de stora amerikanska FAANG-bolagen stängde veckan på minus, medan bankaktier stod emot bättre tack vare högre räntor och brantare räntekurva.
På torsdagen utlöstes plötsligt branta fall på den amerikanska börsen utan att det gick att peka på någon särskild anledning, utom möjligen att uppgången gått väldigt fort. Innan gårdagens ras hade den globala IT-sektorn stigit 37 procent sedan årsskiftet.
Förra veckan stängde världsindex (MSCI World Index) på en ny rekordnivå, och den amerikanska centralbanken, Fed, gjorde två stora förändringar av den penningpolitiska strategin.
Börsuppgången från botten i mars har drivits av defensiva sektorer och teknikbolag. Den svaga utvecklingen för cykliskt vittnar om en viss oro för återhämtningen, och stigande räntor är för närvarande en av de största riskerna för marknaden.