Förra veckan gick tillväxtmarknader bättre än utvecklade marknader. Kinesiska aktier steg drygt 6 procent, medan USA backade knappt 1 procent och Europa sjönk 0,5 procent. Stockholmsbörsen var i stort sett oförändrad. Volatiliteten på både aktie- och räntemarknaden är fortfarande förhöjd, men har kommit ner från de högsta topparna i början av maj.
Förra veckan kom en välbehövlig paus från turbulens och börsras då globala aktier steg med 5 procent. De amerikanska börserna har utvecklats svagt i år, men lyfte 6,5 procent förra veckan. Stockholmbörsen steg drygt 3 procent. De sektorer som gått svagast den senaste tiden såg störst kurslyft, det vill säga IT och sällanköpsvaror. Vi har nyligen sänkt sällanköpssektorn till en undervikt då vi vänta oss att den kommer att möta motvind från hög inflation och sjunkande reallöner.
På fredagen stängde börserna i stort sett oförändrade, men intradagsrörelserna var fortsatt stora. Vi noterar också att ett globalt aktieindex nu stängt på minus sju veckor i rad – något som aldrig inträffat tidigare enligt Bloomberg. Även amerikanska teknikindex Nasdaq har backat sju veckor i rad, vilket senast inträffade när It-bubblan sprack 2001.
I veckans avsnitt pratar vi om vilken typ av bolag som brukar vara attraktiva att äga i den här fasen av konjunkturcykeln då tillväxten mattas av och så småningom övergår i recession.
Maria Landeborn är tillbaks i ett nytt avsnitt av Börsveckan där hon ger dig senaste nytt från börsen. Vad händer på börsen, varför går börsen ner och vilka aktier är bra att äga i en recession? Maria berättar.
Veckan som gick steg svenska och europeiska aktier, medan de amerikanska börserna fortsatte nedåt. På fredagen tog dock även USA-börserna med Nasdaq i täten ett rejält skutt uppåt. Den senaste veckan har sentimentet generellt varit negativt, och i närtid kan vi få se en viss återhämtning från översålda nivåer. I grund och botten kvarstår dock det faktum att tillväxten globalt mattas av, penningpolitiken stramas åt, kriget i Ukraina fortsätter och nedstängningarna i Kina inte är över.
Börsen fortsätter att styras av räntor och penningpolitik, och veckan som gick bjöd på kraftiga kursrörelser. Efter Feds räntebesked på onsdagen rusade börserna plötsligt uppåt när Jerome Powell lät oväntat mjuk under den efterföljande presskonferensen. Dagen efter kom baksmällan som ett brev på posten, och lättnaden förbyttes i oro för att Fed inte agerar tillräckligt kraftfullt för att få ner inflationen.
Senaste nyheterna från Börsen. Maria Landeborn ger dig veckans viktigaste händelser.
I fredags föll de amerikanska börserna brant och den här veckan inleds med nedgångar i Europa. På onsdag kväll väntas Fed höja styrräntan med 50 punkter i kampen mot inflationen.
Börserna har sjunkit de senaste dagarna till följd av stigande räntor och hökaktiga uttalanden från centralbankschefer. Den här veckan får vi bland annat ett nytt räntebesked från svenska Riksbanken som lär göra en kraftig penningpolitisk U-sväng.
Börserna sjönk något veckan som gick medan räntorna fortsatte att stiga. Samtidigt som inflationen stiger och penningpolitiken stramas åt, skruvas nu prognoserna för den globala tillväxten ner.
Räntorna fortsätter att stiga, och kanske kan den här veckans inflationssiffror för mars bidra till fortsatt stora rörelser på räntemarknaden.
Obligationer beskrivs ofta som ett stabilt inslag i portföljen, men den senaste tiden har snabbt stigande räntor lett till ovanligt stor turbulens på obligationsmarknaden.
Ett globalt index steg förra veckan samtidigt som räntorna nådde nya höjder. Vi anser fortsatt att de risker som finns kan leda till ökade kursrörelser, och behåller därför en neutral vikt i aktier.
Veckans podd handlar om sparande. Hur mycket sparar svenska folket, och hur mycket borde man spara? 10 procent är ett riktmärke som ofta nämns av ekonomer och andra experter.
Kriget i Ukraina har lett till att prognoserna för tillväxten har sänkts, samtidigt som estimaten för inflationen höjts. Trots det steg börserna kraftigt veckan som gick.
Rysslands invasion av Ukraina fortsätter att skapa oro på marknaden, men ett globalt index har bara backat marginellt sedan kriget bröt ut. Utvecklingen på aktie- och räntemarknaden fortsätter att styras av två saker – kriget i Ukraina och penningpolitik.
Energipriserna stiger och börserna faller. Fondflöden visar att alltfler sparare överger aktiemarknaden för räntefonder och sparkonton, men för långsiktiga investerare anser vi att det är bättre att våga ha is i magen.
Världens börser har sjunkit under årets första två månader, och sentimentet på marknaden har varit svagt. Kriget i Ukraina och stigande räntor har lett till oro och ökad osäkerhet.
Under veckan som gick valde Ryssland tyvärr att invadera Ukraina efter en period av stigande spänningar. Kriget har fördömts av omvärlden som svarat med omfattande sanktioner.