Börserna fortsatte stiga förra veckan och ett globalt index stängde 2,9 procent högre. Amerikanska storbolagsindex S&P 500 steg 3 procent medan europeiska STOXX 600 steg 3,1 procent. Stockholmsbörsens breda index steg 2,9 procent. Småbolag gick starkt och cykliska sektorer gick bättre än defensiva, vilket tyder på en ökad riskaptit. Vid veckans slut hade både den amerikanska och svenska börsen hämtat in hela tappet sedan Trumps så kallade befrielsedag.
Att aktiemarknaden repat sig så snabbt beror till stor del på att tongångarna från USA har mjuknat betydligt den senaste tiden. Trump har vid flera tillfällen visat att han faktiskt lyssnar på marknaden – dels när räntorna steg samtidigt som börserna föll veckan efter att tullarna presenterats, dels när marknaden reagerade starkt på hans uttalande om att sparka Fed-chefen Jerome Powell. Trump-administrationen har dessutom poängterat att man väntar sig att snart kunna presentera nya handelsavtal med flera olika länder, samt att tullarna mellan USA och Kina inte kommer att ligga kvar på nuvarande ohållbara nivå. USA gick in i året med en stark ekonomi och arbetsmarknad vilket ökar chansen att konjunkturen kan stå emot några månader av osäkerhet och turbulens. Även börserna bör klara av ett par månader med svagare makrodata så länge förutsättningarna för att det ska bli bättre under andra halvåret finns på plats. Volatiliteten kan dock förbli högre än normalt den närmaste tiden.
Den makrodata som släpptes förra veckan var stabil. I både Sverige och Europa överraskade inköpschefsindex för industrin på uppsidan av förväntningarna, och för svensk del pekade index på att tillväxten i industrin stärktes för fjärde månaden i rad. Orderingången gav det största positiva bidraget. Svensk industri ses ofta som en ledande indikator för Europa som är den största handelspartnern för svenska företag. USA och Ukraina undertecknade dessutom ett mineralavtal förra veckan vilket öppnar dörren för fortsatta förhandlingar om ett fredsavtal. En fred i Europa, mer expansiv finanspolitik i Tyskland samt fler räntesänkningar från ECB väntas bidra positivt till tillväxten i Europa framöver. Vi behåller en övervikt i europeiska aktier.
I fredags släpptes den amerikanska jobbrapporten som visade att det skapades närmare 180 000 nya jobb i USA under april, vilket var fler än förväntat. Siffran för föregående månad reviderades dock ner. Löneökningarna uppgick till 0,2 procent per månad vilket var lägre än förväntat och i linje med Feds inflationsmål. Jobbrapporten var den sista pusselbiten inför Feds räntebesked på onsdag. Trots Trumps uttalade önskemål om (eller snarare krav på) att räntan ska sänkas så kommer den med största sannolikhet att lämnas oförändrad. Kanske kan Powell till och med välja att slå an ett något mer hökaktigt tonfall på onsdag än han annars skulle ha gjort för att understryka att han inte låter sig påverkas av vad Trump säger.
Fed befinner sig för närvarande i en förhållandevis svår situation. Inflationen har fortsatt att sjunka, löneökningarna avtar och arbetsmarknaden är i stort sett i balans, vilket egentligen talar för att räntan skulle kunna sänkas mer. Samtidigt kan tullarna leda till nya prisökningar vilket gör de närmaste räntebesluten svårare. Vi väntar oss att Fed sänker räntan vid mötet i juni, följt av ytterligare två sänkningar under hösten. Förutsatt att nya handelsavtal presenteras snart och att osäkerheten minskar, så kan det bidra till att stötta ekonomin och aktiemarknaden.
Fed och Riksbanken toppar agendan
- Denna vecka rapporterar bland andra Ratos, Sinch och Bonava
- På måndag får vi ISM-index för tjänstesektorn i USA
- På onsdag lämnar Fed räntebesked, och på torsdag 9.30 är det dags för Riksbanken
Onsdagens räntebesked från Fed toppar veckans agenda. Tillväxten i USA står också i centrum efter att BNP sjönk under det första kvartalet. Anledningen till nedgången är att företagen ökade importen kraftigt för att hinna före tullarna, och import är en minuspost i BNP. Den här veckan får vi ISM-index för tjänstesektorn på måndagen och marknaden räknar med en fortsatt positiv tillväxt. Om tjänstesektorn skulle visa tecken på en inbromsning så tyder det på att det svaga konsumentförtroendet börjar resultera i att hushållen faktiskt drar ner på utgifterna.
Under helgen sa Trump att det är möjligt att nya handelsavtal kan presenteras redan den här veckan, och Kina har antytt att det pågår samtal med USA. Positiva nyheter kring tullar skulle vara välkommet och bidra till minskad osäkerhet för företag och hushåll.
För svensk del väntar ett nytt räntebesked från Riksbanken på torsdag, och vi räknar med att räntan lämnas oförändrad både nu och året ut. Risken är dock på nedsidan, det vill säga det finns en sannolikhet för att det trots allt blir en räntesänkning till. Osäkerheten är hög, bostadspriserna har vänt ner och konsumentförtroendet försvagades kraftigt i april. Det talar för att den förväntade återhämtningen i svensk ekonomi kommer att dröja, och både hushåll och företag skulle egentligen må bra av en räntesänkning till.