Fredagen den 17 juli presenterade EU-kommissionen sin översyn av utsläppshandelssystemet ETS. Översynen var väntad efter att EU tidigare i år antog ett nytt bindande klimatmål för 2040. Samtidigt innehöll förslaget flera intressanta nyheter vad gäller den framtida utsläppsbudgeten, finansieringen av bolagens klimatomställning och de sektorer som inkluderas i utsläppshandeln.
Enligt EU-kommissionens förslag kommer bolag med höga utsläpp inom tunga industrier som stål, cement och aluminium att få mer tid att ställa om. Samtidigt kommer de bolag inom samma sektorer som är ledande i omställningen att få en lägre kostnadsfördel än vad man tidigare räknat med när fler fria utsläppsrätter ska delas ut. För att kompensera för den nackdelen ska dessa bolag ges tillgång till nya och utvidgade ersättningar.
Eftersom EU:s totala koldioxidbudget för att nå klimatmålet för 2040 ligger fast finns det en risk att lättnader i utsläppskraven för de tunga industrierna kan öka kraven på bolag inom andra sektorer som vägtransport, byggnader, jordbruk och skogsbruk att sänka sina utsläpp. Det understryker i sin tur vikten av att Sverige kommer att behöva leverera på sina klimatmål för att inte drabbas av dryga böter från EU. De formella förhandlingarna inom EU för att komma överens om utsläppsmålen för de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln är planerade att inledas senare i år.
Efter att EU-kommissionen nu presenterat sitt förslag kommer Europaparlamentet och EU-rådet nu att enas om sina förhandlingspositioner. Därefter kan trepartsförhandlingar inledas för att komma överens om en slutlig kompromisstext. En slutlig överenskommelse förväntas ta cirka ett år, med ett fullständigt genomförande runt 2028.
Läs mer här.