Att redovisa hållbarhetsdata blir tvingande och obligatoriskt med ny EU-lagstiftning. De finansiella rapporteringsreglerna genomgår just nu en av sina största förändringar någonsin när klimat- och miljöfrågan ska integreras. Men Sverige deltar inte aktivt i arbetet.
EUs pågående arbete med de nya redovisningsreglerna förvandlar hållbarhetsrapportering som präglats av frivilliga initiativ och olika rapporteringsmetoder till ett fält styrt av lagstiftning och reglering. Hållbarhet blir tvingande och obligatoriskt.
European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) fick av EU-kommissionen i maj 2021 uppdraget att utarbeta European Sustainability Reporting Standard (ESRS). ESRS är det sista steget i en lång rad sammanlänkade initiativ (se faktabox) som måste ses som en helhet. Inte minst eftersom att de korsrefererar varandra. Tidtabellen är extremt pressad och de första leveranserna till EU-kommissionen skall ske i juni 2022. Men den svenska representationen i utformningen av de nya reglerna är i det närmaste obefintlig.
– Det kan få stora konsekvenser. Regelverket påverkar i princip alla noterade företag. Sverige, som alltid haft höga ambitioner inom hållbarhetsområdet, borde vara mer aktiv i arbetet, säger Per Törnqvist som representerar Danmark i en av EFRAGs expertgrupper som stöttar projektgruppen i utarbetande av de nya regelverken.
De kommande redovisningsreglerna innebär grovt förenklat att alla börsnoterade företag måste redovisa hållbarhetsdata på ett standardiserat sätt. Hållbarhetsdatan ska omfatta hela företagens värdekedja. I praktiken innebär det att även små företag som är underleverantörer måste kunna redovisa sin hållbarhet. En sådan förändring borde leda till en omfattande debatt och analys för att förstå och kunna påverka utvecklingen.
– Man måste se helheten i de förändringar som kommer och förstå de strategiska implikationerna. Mitt intryck är att hållbarhetsdebatten, kunskapen och aktiviteterna är mer prioriterade i andra EU-länder. Ta Danmark som exempel. För tre år sedan var hållbarhetsdebatten i Sverige före den i Danmark. Så är det inte längre. Snarare tvärtom, menar Per.
Processen för att införa dessa nya regler kommer att vara kort och ju senare man deltar i processen desto sämre är utsikterna att kunna påverka regelverkets utformning.
– ESRS är de rapporteringsregler som kommer att gälla inom EU, oavsett vilka andra initiativ som för tillfället diskuteras. Dessutom pågår ett omfattande samarbete mellan EFRAG och andra initiativ på hållbarhetsområdet för att uppnå bäst möjliga harmonisering. Detta dock utan något deltagande från svensk sida, säger Per Törnqvist
Faktabox
EUs ambition att nå Paris-avtalets mål omfattar flera initiativ som tillsammans formar en helhet. De viktigaste delarna är:
The EU Sustainable Finance Strategy, The EU Green Deal, The Green Taxonomy, The Taxonomy Regulation, The European Green Bond Standard, The Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR), The Corporate Sustainable Reporting Directive (CSRD), The European Sustainability Reporting Standard (ESRS)
Ytterligare ändringar i regelverket för kapitaltäckning av finansiella institutioner tillkommer. Fler initiativ är att vänta bl.a. i relation till s.k. ESG-Ratings som i dagsläget, till skillnad från Credit Ratings, inte är reglerade.