Enligt Boverket står den svenska fastighetssektorn för en tredjedel av Sveriges energianvändning och en femtedel av utsläppen av växthusgaser. En omställning mot fossilfrihet inom bygg- och fastighetssektorn är nödvändig om Sverige ska nå sitt klimatmål om noll nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045.
– Svenska fastighetsbolag har varit framgångsrika i att minska sina direkta koldioxidutsläpp under senare år tack vare en bättre energimix och energibesparingar. Samtidigt är de indirekta utsläppen från projektutvecklingsverksamhet och renoveringar fortfarande på en hög nivå. Det blir en utmaning att minska dessa utsläpp kommande år, säger Louis Landeman, chef för kreditanalys på Danske Bank.
Gröna obligationer har ökat kraftigt som finansieringskälla för de svenska fastighetsbolagen. Hittills i år har de svenska fastighetsbolagen gett ut gröna obligationer för närmare 30 miljarder kronor. Det är ca 40% av hela den totala volymen obligationer som getts under året inom fastighetssektorn i Sverige.
– Fler än 30 svenska fastighetsbolag etablerat ramverk för gröna obligationer. Främst finansierar de gröna obligationerna olika typer av miljöcertifierade fastigheter, men även andra investeringar som energieffektiviseringar och investeringar i förnybar energi är möjliga att göra inom flera ramverk, säger Louis Landeman.
Flera bola behöver förbättra sin hållbarhetsrapportering. För de 18 bolag som ingår i analysen rapporterar endast två bolag – Castellum och Vasakronan – både sina direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser inklusive utsläpp relaterade till nybyggnation och projektutveckling.
– Med introduktionen av EU-taxonomin kommer hållbarhetsrapporteringens betydelse att öka. De bolag som inte förbättrar sin transparens och etablerar trovärdiga mål för energibesparingar och utsläppsminskningar kan drabbas både av högre finansieringskostnader och lägre aktievärderingar, säger Louis Landeman.
En ny risk i hållbarhetsanalysen gäller det ökade användandet av externa kreditbetyg från ratinginstitut inom fastighetssektorn. Med ökad närvaro på kapitalmarknaden har allt fler bolag valt att skaffa ratings och i dagsläget har fler än 30 svenska fastighetsföretag officiella kreditbetyg från olika ratinginstitut. I och med det blir fler bolag exponerade mot samma ratingmodeller. Om ratinginstituten skulle göra justeringar i sina antaganden och kreditbetyg skulle det i värsta fall kunna drabba flera bolag samtidigt. Negativa korrigeringar skulle i sin tur kunna påverka bolagens finansiella stabilitet och tillgång till kapitalmarknadsfinansiering.