Järn- och stålindustrins höga utsläppsnivåer tvingar branschen öka transparensen kring sitt hållbarhetsarbete. Nu ska ståltillverkningens klimatavtryck minska. Branschen satsar stenhårt på omställning av stålindustrin.
Danske Bank har analyserat hållbarhetsriskerna hos flera företag inom den nordiska järn- och stålindustrin. Kraven på transparent hållbarhetsrapportering ökar och får en allt större betydelse hos investerarkollektivet både på svensk och utländsk kapitalmarknad.
– För gruvbolagen är det viktigt att ligga i framkant inom hållbarhetsområdet. Intresset för hållbarhetsaspekter vid investeringsbeslut ökat kraftigt. Trenden är att rapporteringskraven skärps med EU taxonomin, säger Linnea Sehlberg, kreditanalytiker på Danske Bank.
Utsläppshandel inom EU
Framställning av stål är en energiintensiv process. I dagsläget står stålindustrin för en tiondel av Sveriges koldioxidutsläpp. Energiförbrukningen kommer mestadels från kol och koks. I internationell jämförelse har svensk ståltillverkning ett lågt klimatavtryck.
– Ståltillverkning ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS). Systemet har en viktig roll i att uppmuntra utsläppsminskningar och samtidigt driva på teknisk utveckling, berättar Linnea Sehlberg.
Handelssystemet har mött kritik eftersom aktörer utanför EU inte betalar för utsläppsrätter och därmed får en konkurrensfördel. För att motverka en snedvriden konkurrenssituation sker viss tilldelning av fria utsläppsrätter till bland annat järn- och stålindustrin.
2016 startade HYBRIT-initiativet mellan SSAB, LKAB och Vattenfall. Målet är att accelerera stålindustrins klimatomställning genom att ersätta kol och koks med vätgas vid järnmalmsreduktion.
– Flera bolag har gett ut hållbara eller gröna obligationer för att finansiera omställningen. Exempelvis har SSAB gett ut en hållbarhetslänkad obligation där de åtagit sig att reducera sina koldioxidutsläpp (Scope 1 och 2) med 35 % senast 2032, avslutar Linnea.
Läs Danske Banks hållbarhetsanalys av stål- och metallindustrin