Kronan, framförallt EUR/SEK, har sedan i höstas påtagligt rört sig i takt med relativa räntor. Sedan i december har kopplingen till centralbanksräntor varit ännu starkare. Det är inget banken förvånas över utan snarare är det som det ”ska vara” när ekonomiska faktorer som tillväxt och inflation styr. Det är i mångt och mycket den typen av faktorer vi baserar våra valutaprognoser på.
Europeiska Centralbanken gav medvind för euron
Så när ECB var hökaktiga i december, dvs ville se en högre ränta för att motverka inflationen, gav det medvind åt euron som stärktes mot både svenska kronan och amerikanska dollarn. EUR/SEK gick från runt 11,00 till 11,40 och även om det var i den riktningen vi räknade med att det skulle gå så gick det ännu snabbare. Men efter att Riksbanken på årets första möte i februari, på grund av höga inflationstal, tvingades anlägga ett tuffare tonläge så vände det på 11,40. Under 2022 nämnde ledamöterna kronan i snitt 1,8 gånger per möte – sällan har kronan till synens spelat en så liten roll för Riksbanken som den gjorde ifjol och det var mycket märkligt. I februari refererade de till kronan hela 46 gånger och med tydliga veck i pannan. En formidabel U-sväng! Initialt blev det en framgång då EUR/SEK föll nära 2 procent.
Svenska kronan en känslig valuta
Det är fortsatt centralbankerna som sitter i förarsätet när det gäller ränte- och valutamarknaden. Men det har svängt ordentligt och volatiliteten har tilltagit efter den senaste tidens bankturbulens. Ett negativt risksentiment har tidvis pressat börserna och små riskkänsliga valutor som SEK och NOK. Åtgärderna som vidtagits skapar hopp om att krisen har kapslats in och att det inte kommer leda till en finanskris 2.0. Dock finns osäkerheten kvar vilket speglas i enorma dagsrörelser i såväl räntor som andra marknader. Beskeden från de stora centralbankerna och Riksbanken är att de håller blicken på bollen, det vill säga den alltför höga inflationen.
Vi räknar med att både ECB och Riksbanken har en hel del kvar att göra innan de är klara. Vi tror att Riksbanken höjer med 75bp i april, eftersom inflationen ser ut att landa nära två procentenheter över deras prognos. Det är mycket och därför måste de ta i. Det kan ge stöd åt kronan och trycka ned EUR/SEK ned mot 11,00 som är vår prognos på 1-3 månader. Vi räknar med att Riksbanken höjer till 4,25% innan de är klara och ECB till 4,00%. Det vill säga även ECB behöver göra mer, vilket begränsar nedsidespotentialen i EUR/SEK.
Negativ tillväxt i svensk ekonomi
Men ju mer Riksbanken stramar åt, desto mer försämras tillväxtutsikterna för svensk ekonomi och den käpphäst för utländska investerare som stavas svensk bostadsmarknad. EU-kommissionen placerar Sverige sist i en europeisk BNP-jämförelse för 2023. Med en prognos på -0,8% bedöms Sverige vara det enda landet som krymper. Dessvärre är vi mer pessimistiska (realistiska!) och det beror inte minst på att Riksbanken ser ut att strama åt ännu mer än vi tidigare trodde.
Räntehöjningar som normalt, förutsatt att de är större än på andra håll, brukar gynna en valuta kan nu ses som ett tveeggat svärd eftersom de hämmar aktiviteten i ekonomin rejält, sätter mer press på bostadspriserna och därmed dämpar aptiten på svenska kronor. Mot den bakgrunden behåller vi vår prognos om att EUR/SEK håller sig över 11,00 på 6-12 månaders sikt. Vår sexmånadersprognos är 11,20 och tolvmånadersprognosen 11,40. Såväl centralbanks- som tillväxtargumenten är till fördel för US-dollarn, där vi ser USD/SEK på 10,60 på tre månader och runt 11,00 på 6-12 månader. Men det måste understrykas att prognoserna är behäftade med stor osäkerhet givet risksentimentet och den uppkomna oron för det finansiella systemet.