Oktober var en skitmånad för kronan med tapp om tre procent mot euron och det dubbla mot US-dollarn. Lyfter man blicken är det dollarn som sticker ut. Den har stärkts mot allt, faktiskt. Logiskt givet att starka amerikanska konjunktursignaler skingrat recessionsmolnen och skjutit förväntningar om paniksänkningar från Federal Reserve i sank. Samtidigt som pendeln går i motsatt riktning i Europa. Recessionsvibbar som befästs och krav på snabbare räntesänkningar från ECB. Därtill en svensk återhämtning som låter vänta på sig. Kort sagt, det finns fundamentala orsaker till att europeiska valutor försvagas mot dollarn.
Men det är inte bara det. Dollarstyrkan handlar också om det amerikanska valet. I augusti såg det ut som att Kamala Harris hade ett litet grepp. Men smekmånaden blev kort och varade väl ganska precis en månad. Därefter har vindarna blåst Trump i ryggen enligt såväl opinionsmätningarna från Real Clear Politics som bettingsajter. Ett försprång som dock krympt ihop något de senaste dagarna.
Bill Clintons rådgivare myntade i början på 1990-talet begreppet ”It’s the economy, stupid”. Att döma av opinionsmätningarna gäller inte det den här gången. Fed bjöd på en för Demokraterna vältajmad räntepuff om 50 punkter samtidigt som ekonomin tuffar på rätt bra. Harris har inte kunnat dra nytta av det, verkar det som.
Om det är svårt att gissa vem som vinner valet, är det inte lättare att sia om vad en Trump- respektive Harrisseger betyder för ekonomin och de finansiella marknaderna. Det hindrar givetvis inte ekonomer från att försöka och det hindrar inte investerare från att positionera sig för det ena eller det andra – allt annat vore tjänstefel.
Baserat på de ekonomisk-politiska förslag som presenterats över bland annat skatter, tariffer och migration har det utkristalliserats ett slags konsensus. Konsensus är att en Trumpvinst stärker dollarn. Om Republikanerna gör en så kallad clean sweep, det vill säga även tar hem båda kamrarna i Kongressen, så lyfter de amerikanska räntorna och börsen. På sistone har spekulationer om en republikansk clean sweep fått visst genomslag – the Trump trade. En amerikansk 10-årsränta har stigit närmare en halv procentenhet, trots att Federal Reserve nyligen sänkte styrräntan med lika mycket. Samma konsensus säger att om Demokraterna vinner valet eller om det blir en Demokratisk clean sweep, så är det pil nedåt för dollar, ränta och börs.
Men eftersom de finansiella marknaderna är framåtblickande bör man förstås fråga sig vad som är diskonterat redan. Har räntor och dollar redan tagit höjd för att Trump vinner? Om så är fallet kan det bli en motreaktion med svagare dollar och lägre räntor även vid en Trumpvinst: buy the rumour, sell the fact. Alternativt svagare dollar och lägre räntor om Harris skulle vinna.
Som ovannämnda citat från 1992 illustrerar ska man vara försiktig med att använda historien som guide för framtiden. Men man kan ändå konstatera att dagens konsensus speglar de två senaste valen. Efter att Trump vann 2016 stärktes dollarn i spåren av finanspolitiska stimulanser, skattesänkningar och positiva utsikter för amerikansk ekonomi. Trots verbalt handelskrig. Och när Biden vann 2020 försvagades dollarn, även om det delvis berodde på andra faktorer än utfallet i presidentvalet. 1980 till och med 1996 var det normala att dollarn stärktes efter ett presidentval. Sedan millennieskiftet har normalen varit det motsatta. 2016 var sålunda ett undantag från 2000-talsregeln (liksom 2008 då investerare köpte dollar i spåren av den globala finanskrisen).
Ingenting sker i ett vakuum. Inte heller amerikanska presidentval, även om det för närvarande tar nästan allt syre. Två dagar efter valet väntar fyra tunga centralbanksbesked. På en och samma dag lämnar Riksbanken, Norges Bank, Bank of England och Federal Reserve räntebesked. Låt mig därmed understryka att Danske Bank tror inte på en dubbelsänkning från Riksbanken – vi tror att de sänker EN gång fast med 50 punkter!