Veckobrev: Ljusare utsikter – men risker kvarstår

Förra veckan avslutades i rött på börserna efter att den amerikanska PCE-inflationen, vilket är det mått Fed föredrar att använda sig av, kom in högre än förväntat. I månadstakt ökade priserna med 0,6 procent, betydligt högre än förväntade 0,4 procent. Till följd av den senaste tidens tecken på förnyad styrka i ekonomin kombinerat med inflationsdata som kommit in högre än förväntat, prisar marknaden nu in att den amerikanska styrräntan kommer att toppa på 5,25-5,50 procent i sommar. Under förra veckan sjönk ett globalt aktieindex 2,2 procent. Tekniktunga Nasdaq-index i USA föll 3,3 procent och Stockholmsbörsens breda index backade 2,6 procent. Svenska räntor fortsatte att stiga efter att inflationssiffran för januari visade att kärninflationen fortsatte att öka. Det pekar på ett högt och brett underliggande pristryck i den svenska ekonomin. Vi förväntar oss nu att Riksbankens styrränta kommer att toppa på 3,75 procent.

Två månader in på det nya året kan vi konstatera att utsikterna för den globala konjunkturen ser något ljusare ut än tidigare – åtminstone i det korta perspektivet. Förra veckans preliminära inköpschefsindex för februari fortsatte att peka på en återhämtning i såväl USA som Europa, särskilt inom tjänstesektorn. Konsumenterna mår uppenbarligen bra, trots ett år av hög inflation och kraftigt stigande räntor. Två viktiga skäl till det är det höga sparandet under pandemin som stöttar köpkraften, samt mycket starka arbetsmarknader. Europa har dessutom lyckats undvika en energikris i vinter vilket bidrar till den ökade optimismen bland konsumenter och företag. Gaslagren är ovanligt välfyllda för den här tiden på året, och gaspriset är lägre nu än när Ryssland anföll Ukraina för ett år sedan. Kina har dessutom öppnat upp ekonomin efter pandemin, och det väntas ge ytterligare stöd åt den globala tillväxten i år.

Sammantaget innebär detta att vi ser riskerna i närtid som något mer balanserade än tidigare och chansen att vi faktiskt kan stå inför en mjuklandning i ekonomin har ökat. Det väntas i så fall ge stöd åt börserna framöver, även om kursrörelserna kan förbli stora mot bakgrund av höga räntor och osäkerhet kring konjunkturutvecklingen. Det finns dock två scenarion som inte går att utesluta, som skulle kunna innebära nya börsnedgångar längre fram. Det ena är om tillväxten skulle mattas av igen och arbetsmarknaderna visar tydliga tecken på att försvagas, eftersom det ökar risken för en recession. Det andra scenariot är om ekonomin förblir starkare än förväntat, vilket får inflationen att bita sig fast på en alltför hög nivå. Då kan centralbankerna tvingas fortsätta höja räntorna, och det i sin tur ökar risken för en djup lågkonjunktur längre fram.

Efter den starka börsutvecklingen sedan botten i höstas går det inte att utesluta en kortsiktig rekyl, men i grund och botten bedömer vi att aktiemarknaden kommer att få stöd av låg men positiv tillväxt i ekonomin under 2023. Den förväntade avkastningen på obligationsmarknaden har samtidigt ökat tack vare högre räntor vilket gör räntebärande tillgångsslag mer attraktiva än på länge. Då det fortfarande finns risker framför allt kopplat till inflation, räntor och konjunktur, så behåller vi fokus på kvalitet inom både aktier och obligationer. Lönsamhet, tillväxt och starka balansräkningar är egenskaper vi tror kommer att premieras av investerare.

Inom globala aktieregioner ser vi högst potential på tillväxtmarknader som vi väntar oss kommer att gynnas av att Kina öppnar upp efter pandemin. Kina är världens största råvarukonsument, och ökad efterfrågan kan därmed även gynna råvaruproducerande ekonomier. På räntesidan har vi en övervikt i investment grade, det vill säga företagsobligationer med hög kreditkvalitet, samt i lokala obligationer.

På agendan

Den här veckan får vi definitiva inköpschefsindex för februari för både industri och tjänstesektor i bland annat USA och Europa. I USA släpps även ISM-index.

På torsdag släpps det penningpolitiska protokollet från ECBs senaste räntebesked. Samma dag får vi preliminära inflationssiffror för euroområdet i februari, som väntas visa att inflationen inklusive energipriser fortsatte att falla under månaden, samtidigt som kärninflationen förväntas ha förblivit oförändrad på 5,3 procent.

Flera ledamöter från både Fed och ECB håller även tal under veckan. Detta är givetvis intressant med tanke på motståndskraften i ekonomin kontra högre räntor.