Lars Mac Key är ansvarig för hållbara obligationer på Danske Bank och har arbetat med den nya irländska statliga obligationen. Danske Bank är den enda nordiska bank som anlitats som joint lead manager vid utgivningen av denna nya statliga obligation. Lite speciellt denna gång var att 12 procent av obligationen tecknades av nordiska investerare såsom Alecta, AP2, Danske Bank Asset Management och Varma. I vår podd berättar Lars Mac Key mer om varför Irland ger ut denna just nu och vilken roll gröna obligationer spelar för omställningen till ett hållbarare samhälle.
Varför ger Irland ut denna nu?
”För att ge lite bakgrund så var det efter COP21 i Paris 2015 lite av ett race mellan olika nationer att göra den första gröna statliga obligationen. EU har under COP21 åtagit sig att, bland annat, ha reducerat sitt koldioxidavtryck med 40 procent till år 2030 mot 1990. De enskilda länderna har mot EU gjort åtaganden om sin del, vissa mer och vissa mindre. Den politik och de nödvändiga investeringar och subventioner som krävs för att nå åtaganden gjorda mot EU/COP21 är då underlag för finansiering genom den gröna obligationsmarknaden.
Till mångas förvåning var det Polen som blev först när de i slutet av 2016 genomförde den första statliga gröna obligationen om 750 miljoner EURO och med en löptid om 5 år. Kort därefter, i början av 2017, genomförde Frankrike den första gröna statliga benchmarkobligationen. Den var om 7 miljarder EUR och med en löptid om 22 år. I år har sedan Belgien gett ut en obligation om 4,5 miljarder EURO, Polen har gjort en till om 1 miljard EURO, Frankrike har kontinuerligt utökat sin obligation till ca 15 miljarder EURO och sen har faktiskt Litauen gett ut en liten grön obligation om 20 miljoner EUR.
Med bakgrund av detta är det möjligt för andra nationer att göra samma övning. Irland ligger ganska utsatt och drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser såsom torka, stormar och nederbörd. Med viss hänsyn taget till den finansiella kris de genomgått, har de under lång tid arbetat hårt med hur de ska ställa om sitt eget agerande. De har tagit fram mål och tydliga styrdokument om hur de ska agera. Med denna grund har de tydliga projekt och subventioner att finansiera med gröna obligationer likt Frankrike och Belgien.”
Vad är en statlig grön obligation och vad är annorlunda jämfört med en obligation som ges ut av en privat aktör?
”Egentligen är det ingen skillnad då typen av projekt som finansieras är desamma för en statlig som för en privat. Det som skiljer sig är sättet projekten finansieras på. Ett bolag eller kommun finansierar sin fysiska tillgång och en bank eller t.ex. Kommuninvest finansierar lånet till en fysisk tillgång. En stat kan också finansiera fysiska projekt genom statliga bolag eller direktfinansiering, dock har de även möjligheten att med sina gröna obligationer finansiera skattelättnader och andra subventioner såsom publika program för att t.ex. ge folk incitament att ta kollektivtrafik istället för den egna bilen.”
Hur stor andel är statliga gröna obligationer av den totala gröna obligationsmarknaden?
”Vi har nu fem gröna statliga emittenter i Europa som tillsammans har gett ut ca 24 miljarder EUR. Tillsammans med Fiji, Nigeria och Indonesien så har det globalt getts ut motsvarande ca 25 miljarder EUR. I EUR står stater för ca 30 procent av gröna obligationer 2018.”
Vilken typ av projekt är det tänkt att den irländska obligationen ska finansiera?
”Irland, likt de andra europeiska gröna statliga obligationsemittenterna, finansierar klassiska gröna initiativ likt förnybar energi, energieffektiva byggnader, hållbara transporter och avloppsvattensrening och tillgång till dricksvatten.”
Kan de gröna statliga obligationerna bidra till att vi når målsättningarna i Parisavtalet kring lägre koldioxidutsläpp?
”Jag skulle påstå att gröna obligationer rent generellt är ett viktigt verktyg i att nå det mål alla vi länder skrev på under COP21 om att vi inte ska höja medeltemperaturen med mer än 2 och helst inte mer än 1.5-grader mot preindustriella nivåer. Denna omställning kräver stora investeringar, i IPCCs senaste rapport handlar det om 2400 miljarder USD per år, eller 2,5 procent av världens BNP fram till 2035, här ger gröna obligationer en tydlig finansieringsmöjlighet. Många investerare vill gärna vara med och bidra i denna omställning och gröna obligationer underlättar för dem att veta vad som är vad.”
Är din uppfattning att vi kommer att få ser fler stater ge ut gröna? Sverige?
”Marknaden är öppen för stater att emittera gröna obligationer. Det finns nu en bra mall för hur stater kan gå till väga. Vissa stater likt Hong Kong har redan annonserat program i storleksordning motsvarande 10 miljarder EURO. Många stater tittar på möjligheten och det spekuleras i massor.
I Sverige genomfördes under förra året en statlig utredning om hur staten kan hjälpa till att bygga marknaden för gröna obligationer. Slutsats i den utredningen var att den svenska staten har många tillgångar och stora möjligheter, och att de bör ge ut en grön obligation. Man menar dock bland annat att man nuläget har för låga lånebehov för att ta upp ny skuld. Här kommer vi även in på möjligheten att hålla likviditet i ytterligare en statlig obligation. Personligen hoppas jag såklart att detta skulle kunna ske.
Sverige är annars en stark marknad för gröna obligationer. Svenska kronan är faktiskt efter EUR, USD och China det fjärde mest använda valutaslaget för gröna obligationer. Det har vi starka och hållbart medvetna investerare och hållbarhetsfokuserade utgivare av obligationer att tacka för. I år har det getts ut ca 60 miljarder SEK gröna obligationer mot 38 miljarder hela 2017. 60 miljarder är ca 11 procent av alla obligationer i svenska kronor under 2018. Och året är inte slut än.”