Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Riksbanken slopar den planerade räntehöjningen i morgon

04 sep 2019

Mycket har förändrats sedan i juli
Vapenvilan mellan USA och Kina har bytts ut mot högre tullar och svårighet att få igång nya handelssamtal. Boris Johnson har blivit vald till ny premiärminister i Storbritannien och risken för en hård Brexit har ökat betänkligt. Svensk ekonomi bromsar in och arbetsmarknaden tycks ha vänt ner. Enligt KIs senaste Konjunkturbarometer tror hushållen nu på stigande arbetslöshet om ett år.

Centralbankerna har gjort en U-sväng
Dessutom har centralbanker världen över, den ena efter den andra, gjort en U-sväng vad gäller penningpolitiken. Det som skulle bli en åtstramning blev först en paus, som sedan följts av uttalanden om att nya stimulanser är att vänta. Det blir svårt för Riksbanken att göra det motsatta, tanke på att svensk tillväxt också mattas av och att de långsiktiga inflationsförväntningarna sakta men säkert har vikt av nedåt.

Riksbanken slopar den planerade räntehöjningen på torsdag
Som ett första steg kommer Riksbanken sannolikt att ta bort den planerade räntehöjningen ur räntebanan i morgon. Antingen stryks den helt, eller så skjuts den fram till någon gång nästa år. Vi tror dock inte att det kommer att räcka att låta räntan vara oförändrad. Handelskriget pågår för fullt, svensk och global ekonomi bromsar in, arbetsmarknaden visar tecken på att försvagas och inflationsförväntningarna är för låga.

Nästa steg blir istället en räntesänkning
På grund av svagare tillväxt, ökad osäkerhet och låg inflation tror vi att Riksbankens nästa steg istället blir en räntesänkning. Någon gång efter årsskiftet sänks räntan tillbaka ner till -0,5 procent, men den exakta tajmingen är svår att förutspå. Det kan bero på hur handelskonflikten utvecklas, om vi får en hård Brexit i oktober och hur svensk ekonomi och arbetsmarknad mår om sex månader. Lägre ränta är på marginalen positivt för svensk tillväxt. Det gör också att alternativen till börsen, t ex sparkonton och räntefonder, blir mindre attraktiva. Dessutom ger det stöd åt bostadspriserna och minskar risken för nya prisnedgångar.

Fortsatt låga boräntor…
Att Riksbankens räntehöjning av allt att döma uteblir innebär fortsatt låga räntor, både på bolånet och på sparkontot. Skulle reporäntan sänkas nästa år är det dessutom fullt möjligt att boräntor med både korta och långa löptider kan bli ännu lägre framöver. Det är därför ingen brådska att binda bolånet. Skillnaden i kostnad för ett bundet och rörligt bolån väntas dessutom bli mindre framöver. Det finns redan aktörer som har samma ränta på ett rörligt lån som ett lån som är bundet i fem år.

… men ingen minusränta på sparkontot
Det finns olika sätt för banker att kompensera för Riksbankens minusränta, men när det gäller sparkontot är risken för negativ ränta liten. De banker som infört minusränta på konton i Danmark har gjort det för kunder med stora belopp stående på kontot. Där ser dessutom betalningsmodellen för bolån annorlunda ut vilket gör att danska banker har en lönsamhet på bolån som är ungefär hälften av svenska bankers lönsamhet. Svenska bankkunder får därför acceptera att det inte lönar sig att ha pengar stående på ett sparkonto, men risken att få betala ränta för att ha dem där får ändå betecknas som liten.