Börsutvecklingen var något dämpad veckan som gick och ett globalt index steg knappt 0,2 procent i lokal valuta. Makrostatistik från USA fortsatte att peka på god styrka i ekonomin vilket har bidragit till den senaste tidens börslyft, men det innebär också att inflationstrycket kan bli svårare att få bukt med än vad marknaden hade hoppats. Det har lett till stigande räntor såväl i Sverige som globalt.
Vid centralbankskonferensen i Jackson Hole i somras sa Fed-chefen Jerome Powell att vägen tillbaka till 2 procent inflation kommer att bli smärtsam för både företag och hushåll. Det blir den kanske så småningom, men än så länge lyser smärtan med sin frånvaro. Amerikansk makrodata målar snarare bilden av den amerikanska konsumenten som både välmående och motståndskraftig. Förra veckan släpptes exempelvis detaljhandelsstatistik för januari som visade att detaljhandeln ökade med 3 procent i månadstakt, vilket var väsentligt högre än förväntat. Arbetsmarknaden i USA har också förblivit stark det senaste året med sjunkande arbetslöshet och betydligt fler lediga jobb än arbetssökande amerikaner. Positiv tillväxt i ekonomin brukar vara positivt för börsen, och så har det varit även denna gång. Sedan botten i höstas har ett globalt index stigit 15 procent, och Stockholmsbörsen har rusat hela 25 procent.
Men alla mynt har som bekant en baksida. Ju starkare ekonomin är, desto mer ökar risken för att Fed kommer att få fortsätta höja räntan för att nå inflationsmålet. Den insikten tycks ha sjunkit in hos investerare den senaste tiden. På räntemarknaden prisar man nu in att Feds styrränta kommer att toppa på 5,3 procent i sommar, vilket för första gången på länge är högre än centralbankens egen räntebana. Ju mer räntan höjs och ju längre den förblir hög, desto mer ökar risken att konsekvenserna så småningom kommer att bli just ekonomisk smärta för både hushåll och företag. Förra veckans inflationssiffra i USA bekräftade också bilden av att den starka tillväxten leder till ett högt underliggande pristryck. Inflationen ökade med 0,5 procent i månadstakt, framför allt drivet av stigande tjänstepriser. Detta har fått flera Fed-ledamöter att fortsätta flagga för flera räntehöjningar framöver, eventuellt i storleksordningen 0,5 procent.
Här och nu ger styrkan i ekonomin stöd åt aktiemarknaden, och riskerna framstår generellt som mer balanserade idag än de gjorde i höstas då en recession såg mer eller mindre oundviklig ut. Två akuta risker har vi dessutom kunnat lägga åt sidan – energikrisen i Europa, och Kinas nolltolerans mot covid-19. I närtid går det dock inte att utesluta en rekyl efter den starka börsutvecklingen de senaste månaderna. Inom globala aktier behåller vi en övervikt i tillväxtmarknader, som vi väntar oss kommer att fortsätta gynnas av att Kina öppnar upp. Vill man öka exponeringen mot tillväxtmarknadsaktier så anser vi att ett bra alternativ är att ta hem lite vinst i europeiska aktier som gått starkt det senaste året.
På agendan
Idag på morgonen har vi fått svenska inflationssiffror för januari. Inflationen inklusive räntor och energikostnader kom in på 11,7 procent vilket var något lägre än förväntat tack vare kraftigt fallande elpriser. Kärninflationen exklusive räntor och energi steg däremot från 8,4 till 8,7 procent i januari, främst drivet av stigande priser på restaurangbesök och logi. Det är högre än Riksbankens senaste prognos som gjordes för bara två veckor sedan. Det återstår fortfarande två månader till Riksbankens nästa räntebesked, men fortsätter utvecklingen med ett högt och brett underliggande pristryck så ökar sannolikheten för att man kommer att höja styrräntan med 0,5 procent även då.
Internationellt släpps en hel del intressant makrostatistik den här veckan. Vi får bland annat preliminära inköpschefsindex för Europa och USA som väntas visa att tillväxten fortsätter att återhämta sig inom både tjänstesektor och industri.
På onsdag släpps det penningpolitiska protokollet från Feds senaste räntebesked. Det blir intressant att se hur diskussionerna gick vad gäller arbetsmarknaden och de så kallade ”disinflationistiska krafterna”. Samtidigt har en del överraskande stark statistik hunnit släppas sedan mötet hölls, vilket gör att slutsatserna till viss del är utdaterade redan nu. På fredag kommer siffror över amerikansk PCE-inflation, vilket är det mått som Fed framför allt använder sig av.
För europeisk del släpps tyska Zew-index på tisdag.
Varför är kronan så svag? Lyssna till senaste podden med Maria Landeborn och Ludvig Rosenstam Åhman.