Vill Trump betala priset för ett långdraget handelskrig?
När Donald Trump förra veckan plötsligt meddelade att tullarna på kinesiska varor värda 200 miljarder dollar skulle höjas från 10 till 25 procent, tog det marknaden med överraskning. Det handelsavtal som bara ett par dagar tidigare såg ut att i princip vara klart, såg plötsligt avlägset ut.
Förutom de tullar som höjdes i fredags har Trump också hotat med att tullbelägga nya varor till ett värde av 325 miljarder dollar, vilket skulle eskalera konflikten ytterligare. Om det hotet blir verklighet omfattar det primärt mobiltelefoner, laptops och andra konsumentartiklar. Det är varor Trump-administrationen i det längsta har försökt undvika att lägga tullar på, eftersom det direkt drabbar amerikanska konsumenter och kan göra större avtryck i USAs tillväxt än de tidigare tullarna. I praktiken dröjer det några veckor tills fredagens höjda tullavgifter träder i kraft eftersom de inte omfattar varor som redan har skickats. Transporttiden är i genomsnitt är 2-3 veckor. När det gäller möjliga nya tullar på konsumentvaror krävs även administrativa förberedelser, vilket gör att de också dröjer – om de blir av.
Värt att på peka är att framstegen i handelsdiskussionerna bara är en anledning till årets börsuppgång – inte den enda anledning. Att tillväxten i Kina har stabiliserats har bidragit, liksom mjukare penningpolitik i både Europa och USA, och sist men inte minst en bättre rapportsäsong än väntat. Vinsttillväxten i USA när nästan alla bolag rapporterat är 2 procent i årstakt, jämfört med förväntade –4 procent.
Även om osäkerheten är hög tror vi fortfarande att USA och Kina kommer att nå en överenskommelse så småningom. Trump håller ett högt tonläge, men det är tveksamt om han är villig att betala priset för ett långdraget handelskrig i form av nedgång på börsen, svagare amerikansk tillväxt, missnöjda bönder när Kina slutar importera sojabönor, och slutligen missnöjda amerikanska konsumenter om tullarna på konsumentvaror också höjs. Efter sommaren börjar kampanjerna inför det amerikanska presidentvalet 2020, som Donald Trump vill vinna. Hans chanser ökar om börsen stiger och amerikansk tillväxt är god. Risken är dock att det blir värre innan det blir bättre, och investerare gör bäst i att spänna fast säkerhetsbältet och förbereda sig på större kursrörelser på marknaden den närmaste tiden.
Fokus på storbolag, kvalitets- och utdelningsaktier
Den här veckan kommer tyska ZEW-index, en ekonomisk sentimentsindikator som förra månaden pekade på förhoppningar om ljus vid horisonten. På fredag väntar inflationsstatistik för euroområdet. I USA är det relativt tomt på makroagendan, men vi får en första indikation på hur det stod till med detaljhandel och privatkonsumtion under april. I Kina ligger fokus på handelsförhandlingarna.
I slutet av veckan kommer Donald Trump att lämna besked om huruvida han ämnar åberopa ”hot mot nationell säkerhet” och utlysa tullar på 25 procent europeiska bilar, något som bland annat skulle slå mot tysk tillväxt. USA är det viktigaste mottagarlandet för tysk bilexport och står som köpare av 12 procent av den totala tyska bilexporten. För euroområdet står bilexporten för 0,4 procent av BNP. Vi bedömer att det är osannolikt att biltullarna träder i kraft då vi tror att Trump väljer att utkämpa ett slag åt gången, och för tillfället pågår det slaget med Kina. För den europeiska ekonomin är det dock en av de största riskerna i närtid.
Vi förväntar oss ökad osäkerhet den närmaste tiden och därmed större kursrörelser på börsen. Vi förespråkar därför fokus på storbolag, kvalitets- och utdelningsaktier för att stabilisera portföljen.