Veckans agenda:
- I veckan rapporterar bland andra Atlas Copco, SCA och SKF. I USA rapporterar Alphabet, Microsoft och Amazon.
- På tisdag släpps preliminära PMI-siffror (inköpschefsindex) för USA, Japan och Europa.
- ECB lämnar räntebesked på torsdag eftermiddag, följt av en presskonferens med Christine Lagarde.
Börserna fortsatte nedåt under förra veckan och ett globalt index sjönk 2,5 procent i lokal valuta. Stockholmsbörsens breda index föll 5 procent medan europeiska aktier tappade 3,3 procent. Amerikanska aktier sjönk 2,4 procent och klarade sig därmed något bättre än övriga marknader. Att Stockholmsbörsen relativt sett faller mer än de stora börserna är normalt i ett läge där riskaptiten är svag. Om vi skulle få en starkare avslutning på året så är det något som sannolikt skulle gynna Stockholmsbörsen mer än många andra aktiemarknader.
Det finns flera orsaker till det svaga sentimentet på börserna. En av dem är stigande långräntor, framför allt i USA där 10-årsräntan nådde 5 procent förra veckan. Bakgrunden till ränteuppgången är kombinationen av starka makrosiffror och USAs budgetunderskott, som finansieras genom omfattande obligationsemissioner. Även om den amerikanska ekonomin än så länge är stark så finns en risk att ränteuppgången så småningom kommer att börja bita på tillväxten, och då ökar riskerna även på aktiemarknaden. För Fed gör ränteuppgången dock en del av jobbet med att strama åt och vi väntar oss därför inte att man kommer att höja styrräntan fler gånger under den här cykeln. Den bilden bekräftades även av Jerome Powell förra veckan.
Ett annat skäl till att börsen pressas är att en räntenivå på 5 procent får anses vara så pass attraktiv att obligationer i allt högre grad blir ett alternativ till aktier. Slutligen bidrar på marginalen även konflikten mellan Israel och Hamas till det svaga sentimentet. Ofta när en ny geopolitisk konflikt blossar upp så sker en flykt till så kallade trygga hamnar, som amerikanska statsobligationer, dollar och guld. Samtidigt brukar risktillgångar som aktier utvecklas svagare. I det här fallet har konflikten än så länge haft en begränsad marknadspåverkan, förutom på oljepriset som stigit den senaste tiden. För att den pågående konflikten ska få en större inverkan på aktier och andra tillgångsslag krävs dock att konflikten trappas upp eller sprids.
Rapportsäsongen i USA har än så länge inte gjort några större avtryck i börsutvecklingen. I slutet av förra veckan hade 17 procent av S&P 500-bolagen släppt sina resultat och hittills har vinsterna varit 6,6 procent bättre än förväntat, vilket är i linje med hur det brukar se ut under en genomsnittlig rapportsäsong. Den här veckan kan kursrörelserna bli större då hela 160 amerikanska storbolag släpper sina resultat, däribland teknikjättarna Microsoft, Alphabet, Amazon och Meta.
För svensk del har reaktionerna på rapporterna varit blandade, men precis som under det förra kvartalet tenderar marknadens fokus att ligga på framåtblickande kommentarer och prognoser. Även om siffrorna för det gångna kvartalet slår förväntningarna, så väger en prognos om något svagare efterfrågan framöver tyngre. Företagen fortsätter hänvisa till makroekonomisk osäkerhet, men samtidigt är det få som ser tecken på en kommande lågkonjunktur, snarare ses en återgång till en mer normal efterfrågan från historiskt höga nivåer.
Sammantaget är det en sur mix av stigande räntor, makroekonomisk osäkerhet, geopolitik och blandade signaler från kvartalsrapporterna som fått börsen att falla. Vi behåller en neutral vikt i aktier då vi fortsatt ser att makro och vinster i grund och botten ger stöd åt börsen, samtidigt som räntorna väntas vara nära toppen. Vi har även en neutral vikt i obligationer då dagens räntenivåer gör räntebärande tillgångsslag attraktiva på 6–12 månaders sikt. Nyligen spelade vi in en podd där vi bland annat pratar om hur man bäst förbereder portföljen för börsnedgång. Den hittar du här.
På agendan
Kvartalsrapporterna duggar tätt den här veckan och blir givetvis viktiga för marknaden, inte minst resultaten från de stora amerikanska teknikjättarna.
På makrofronten får vi preliminära inköpschefsindex för oktober på tisdag som väntas visa att tillväxten i både USA och Europa var i stort sett oförändrad jämfört med september. I USA publiceras en preliminär BNP-siffra för det tredje kvartalet på torsdag, och estimaten pekar på att den amerikanska ekonomin växte med 4,2 procent i kvartalstakt. Tillväxten i USA har förblivit starkare än vi förväntat oss, men under de kommande kvartalen väntas den gradvis mattas av till följd av höga räntor.
På onsdag kväll talar Fed-chefen Jerome Powell, och på fredag får vi siffror över PCE-inflationen i USA, vilket är det inflationsmått som Fed framför allt använder sig av.
På torsdag släpper ECB ett nytt räntebesked. Räntan förväntas lämnas oförändrad.