Veckan som gick bjöd på hög volatilitet i både aktier och obligationer. Ett globalt index steg totalt 3,5 procent tack vare kraftiga kursuppgångar i USA, men både svenska och europeiska aktier stängde veckan på minus. Sedan Trumps så kallade frihetsdag har börserna fallit medan långa amerikanska räntor har stigit. Till slut blev stressen på marknaden uppenbarligen för hög även för Donald Trump, och i onsdags meddelade han att de nya individuella tullarna skjuts upp i 90 dagar vilket fick börserna att rusa.
Det främsta skälet till att Trump sköt upp tullarna är dock inte raset på börserna, utan att amerikanska långräntor steg samtidigt som börserna föll. Det är detsamma som att obligationer också faller i värde. I vanliga fall hade konjunkturoro och börsras lett till att investerare flyttat kapital från aktier till obligationer, vilket fått räntorna att sjunka och obligationskurserna att stiga. I en balanserad portfölj bestående av aktier och räntebärande hade det stabiliserat avkastningen, men den är gången gällde för ovanlighetens skull inte det sambandet. Ett skäl till det är sannolikt är att hedgefonder tvingades att stänga positioner på grund av finansiell stress. En annan möjlig bidragande orsak är att utländska investerare har minskat sina innehav i både amerikanska aktier och obligationer den senaste tiden.
Tullpausen kom som en rejäl lättnad för aktiemarknaden, och amerikanska S&P 500 steg 9,5 procent samma dag vilket är den största uppgången sedan 2008.
I helgen har det kommit vissa positiva tullnyheter. Trump-administrationen meddelade att vissa varor tillfälligt kommer att undantas från tullar, däribland telefoner, datorer och annan hemelektronik, vilket kommer som en enorm lättnad för teknikjättar som Apple och Nvidia. Tanken är i stället att halvledare och elektronik ska få en egen sektorspecifik tullsats. Trump tycktes även öppna upp för möjligheten att göra undantag från de globala minimitullarna på 10 procent, vilket i så fall är positivt. Det tyder även på att tullarna är ett förhandlingsverktyg, inte bara en inkomstkälla för USA.
Trots vissa positiva signaler lär företag fortsätta avvakta investeringsbeslut tills villkoren för global handel har klarnat. Investerare bör ställa in sig på att kursrörelserna kan förbli stora, men vi rekommenderar långsiktiga investerare att hålla fast vid sin strategi, och avstå från att agera när volatiliteten är hög. De bästa börsdagarna kommer ofta direkt efter de sämsta, och säljer man när marknaden rasat kraftigt på kort tid är risken stor att man står kvar utanför när börsen vänder upp.
Hittills har osäkerheten främst reflekterats i mjuk data, som exempelvis fredagens Michiganindex som visade att amerikanska konsumenter är historiskt pessimistiska. Det lär dock inte dröja länge innan även hård data påverkas, men hur stor inbromsningen blir återstår att se. Ju snabbare USA kan göra nya handelsöverenskommelser med omvärlden, desto bättre är det.
På agendan
- Denna vecka rapporterar bland andra EQT, Nordea och Sandvik.
- På tisdag publiceras ZEW-index i Tyskland.
- ECB lämnar räntebesked på torsdag.
Rapportsäsongen i USA började redan i fredags med resultat från JP Morgan, Wells Fargo och Morgan Stanley. Samtliga slog estimaten främst tack vare höga tradingintäkter, men beskrev framtiden som osäker. Totalt sett väntas en vinsttillväxt på 7 procent i USA under första kvartalet, främst drivet av hälsovård och IT, medan klassiskt cykliska sektorer som bank och industri väntas ha en låg ensiffrig tillväxt. Frågan är hur mycket rapportsäsongen kommer att bidra till marknadsutvecklingen, med tanke på att första kvartalet redan är passé, och framtiden är oviss för många företag.
För svensk del kom en vinstvarning från Hexagon förra veckan, som meddelade att första kvartalet börjat bra, men att ”ekonomisk osäkerhet” ledde till en avmattning i efterfrågan i slutet av mars. Framför allt var det Kina, Kanada, Mexiko och USA som försvagats, det vill säga de marknader som redan omfattas av nya tullar. Först ut bland de svenska storbolagen att släppa kvartalssiffror är Ericsson på tisdag, men även Sandvik, Nordea, Autoliv och ABB rapporterar den här veckan.
Makrokalendern är relativt tunn. Bland höjdpunkterna hittar vi räntebeskedet från ECB som väntas sänka styrräntan med ytterligare 0,25 procent på torsdag, samt amerikanska detaljhandelssiffror på onsdag.