Förödande konsekvenser väntar om Socialdemokraternas arbetsgrupps förslag att öka beskattningen av kapital och sätta ett tak för sparande i ISK går igenom. Påverkan på vanliga löntagares långsiktiga sparande skulle bli kännbar. Behovet av rejäla reformer för att få fler att spara tidigt och livslångt är stort och regeringens förslag skulle dessvärre vara ett steg i motsatt riktning.
När man får ca hälften av lönen kvar vid pension, är det privata pensionssparandet kritiskt. Under 2020 har antalet privatpersoner som sparar i ISK ökat med ca 80.000 enligt SCBs statistik och glädjande nog har även andelen kvinnor ökat. Det är en grupp som annars är kraftigt underrepresenterad när det avser långsiktigt sparande i aktier och fonder. Intresset för sparande i aktier och fonder har ökat de senaste åren och en tredje skattehöjning och ett tak på ISK riskerar att motverka den positiva trenden.
Den Socialdemokratiska arbetsgruppens förslag på kapitalbeskattning och ett tak på 100.000 eller 200.000 på ISK riskerar att få stora konsekvenser för flera utsatta grupper. Både de som löper risk för en mycket låg pension, och de som kämpar för att spara ihop till kontantinsatsen på en bostad i någon av storstäderna kommer att drabbas.
– ISK har blivit det nya folksparandet. Att staten ännu en gång överväger att höja skatten på det är mycket beklagligt. Det bästa man kan göra är att främja sparande och stärka den trend vi sett under 2020 där fler unga och inte minst kvinnor upptäckt sparande och valt just ISK, säger Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank Sverige.
Redan tidigare har villkoren för ISK, som är en enkel sparform som passar de allra flesta, försämrats i flera steg eftersom skatten anses ha blivit för låg när räntan sjunkit. Att skatten är förmånlig bör istället ses som något positivt som över tid kommer att leda till att fler människor börjar spara och bygger upp ett långsiktigt sparkapital. Det ger fler möjlighet att påverka sin pension och att komma in på bostadsmarknaden. Införandet av fler restriktioner kring det privata sparandet skulle få rakt motsatt effekt.
– Det krävs reformer för att stärka sparandet och göra det mer förmånligt att börja spara tidigt och långsiktigt, inte färre. Om statsfinanserna behöver stärkas finns det andra alternativ. Varför inte se över ränteavdraget, om inte för bolån så åtminstone för andra krediter. Varför ska staten motverka privat sparande, men samtidigt fortsätta skattesubventionera räntan på konsumtions- och SMS-lån? Det sänder helt vansinniga signaler, avslutar Maria Landeborn.