Hon är professorn i entreprenörskap och innovation som blev engagerad i kvinnor och mäns olika förutsättningar för att starta och driva företag. Danske Bank pratade med Malin Malmström om varför fördelningen av riskkapitalet är så ojämnt fördelat mellan könen, varför medvetenhet i frågan är så oerhört viktig och hur framtiden för kvinnliga entreprenörer ser ut.
Slutna rum
Malin Malmström, professor på Luleå universitet, satt med i de slutna rummen där finansiärer diskuterade entreprenörer som sökt finansiering. Resultatet avslöjade skillnader i bedömning beroende på entreprenörens kön, vilket var överraskade.
Foto: Tomas Bergman
-Det var inte menat som ett projekt med inriktning mot genusfrågor men resultatet var en ögonöppnare för mig. Jag kunde tydligt se att något var fel. Jag såg underliga strukturer och mönster som visade på helt skeva villkor mellan kvinnor och män i finansiärernas bedömningar, säger Malin.
Är kvinnorna problemet?
Strukturella fakta kring skillnaderna i fördelning av kapital mellan kön har varit tillgängligt en tid, men här kunde Malin gå på djupet för att avslöja hur och varför strukturerna uppstår. Det ledde till vidare studier i ämnet där Malin tydligt kunde se att investerare till exempel ställde olika frågor till kvinnliga och manliga entreprenörer. De la även olika värderingar i de givna svaren.
-Många vill peka på att det är kvinnor som är problemet. Bara kvinnorna bli bättre på att pitcha och sälja in sin affärsidé, bättre på att våga ta för sig, så kommer problemet att lösa sig. Men mina resultat visar en annan förklaring. Det finns oerhört många kvinnor som är superduktiga på att pitcha och förhandla. Det är inte kvinnorna som äger detta problem, säger Malin.
Saknar kvinnor drivkraft?
Mycket av problematiken ligger i att vi vill kategorisera människor för att lättare förstå dem och för att snabbare kunna fatta beslut. Kategoriseringen baseras på sociala inneboende mekanismer som vi har med oss sedan barnsben. Beteende som riskerar att resultera i bias, dvs fördomar.
-Enkelt förklarat så vid första anblicken tillskriver vi människor olika egenskaper, både bra och dåliga förklarar Malin. Detta sker helt omedvetet, men det påverkar i allra högsta grad vår syn på människors potential att lyckas med sina föresatser. Man letar sedan efter beteenden och mönster som befäster detta första intryck för att lättare kunna förstå vederbörande, fortsätter hon.
Ett exempel på dessa förutfattade meningar som Malin har sett är att kvinnliga entreprenörer inte tillskrivs samma egenskaper som män i form av drivkraft. Det finns en föreställning om att kvinnliga entreprenörer inte vill ha tillväxt, inte vill nå lönsamhet och inte vågar ta samma risker som manliga entreprenörer.
-Drivkraften och målsättningen gällande lönsamhet och tillväxt skiljer sig givetvis mellan kvinnor, men så är fallet när det kommer till män också. Bara för att du samlar en grupp män som är entreprenörer så kommer de inte vilja nå tillväxt på exakt samma villkor. Det går inte att generalisera människors ambitioner enbart baserat på kön, säger Malin.
Samma ord-olika innebörd
Ett annat tydligt resultat var att beroende på kön hos entreprenören så tolkar man attribut olika. Manliga entreprenörer som var försiktiga ansågs vara sansade, medan kvinnliga entreprenörer som var försiktiga var fega. Unga män var lovande, unga kvinnor var oerfarna.
-Det är naivt att tro att dessa stereotypa föreställningar inte negativt påverkar en kvinnas möjlighet att få in riskkapital säger Malin. Vem kommer investerare anse har potential? Mannen som anses vara sansad, ung och lovande eller kvinnan som anses vara feg, ung och oerfaren?
Kan bli dyrt
Denna övertro till den manliga entreprenören och misstro till den kvinnliga, kan stå investerare dyrt.
-Absolut. Varje år så går omkring 99% av allt investeringskapital till företagande män. Hur kan det vara ett tecken på att man gör de mest effektiva investeringarna, säger Malin.
Malin berättar om en studie som hon var med i där de med hjälp av en algoritm kunde plocka bort könsstereotypa föreställningar vid investeringar.
-Vi utgick ifrån en affärsängel-plattform och tränade upp en algoritm som vi gav samma data som affärsänglarna hade tillgång till och korrigerade algoritmen för eventuella genusbias. Sedan kollade vi hur investeringen hade gått efter 7 år. Det visade sig då att änglarna hade sämre avkastning på sina investeringar än vad algoritmen hade där vi hade plockat bort alla skevheter på grund av entreprenörens kön, berättar Malin.
Mer forskning är nyckeln
Att skev fördelning av riskkapital sker är som sagt ingen nyhet, men det verkar vara en oerhört svår nöt att knäcka. Malin tror att för att kunna åstadkomma någon förändring så måste frågan ha stöd i både politiken och i praktiken. Och hon ser även ett behov av en högre grad av medvetenhet.
-Vi kommer att behöva än mer forskning som analyserar kvinnors och mäns finansieringsvillkor. På så vis kan man i diskussioner alltid hänvisa till fakta vilket är viktigt. Vi behöver även tillgång till mer forskning som visar på vad det kostar finansiärerna när kön påverkar investeringsbeslut. Pengar, och i synnerhet en eventuell förlust av dessa brukar vara en bra intresseväckare, menar Malin.
Hon understryker också vikten av att prata om problematiken och lyfta frågan så mycket man kan i olika sammanhang.
Framtiden
Hur ser framtiden ut då för kvinnliga entreprenörer? Kommer vi att kunna ta del av mer jämställd statistik framöver eller ska vi vänja oss vid snedvridna siffror? Malin har tillförsikt till framtiden men hon är helt säker på att det kommer att ta tid.
-Det kommer att krävas fokus, beslutsamhet och uthållighet säger hon. Det kommer även att krävas att representationen av kvinnor i maktposition ökar. Idag är det ca 5 – 7 % kvinnor som fördelar kapital. Då är det svårt att förvänta sig någon påverkan. Det krävs en kraftansamling säger Malin.