Vad har vi lärt oss av korrigeringen?

Sedan början på året har de globala marknaderna snurrat fort. Från den bästa starten på ett nytt år på väldigt länge, till det största raset under en enskild dag sedan 2011.

Även om en korrigering alltid överraskar den dagen det sker, är det inte konstigt att man börjar undra hur stabil börsen egentligen var förra året. Vi måste nästan leta oss hela vägen tillbaka till november 2016 för att se ett fall på 3 procent från senaste toppen för amerikanska aktier, vilket är väldigt ovanligt. Aktiekurserna går normalt både upp och ner, även när vi är i en bullmarknad med en uppåtgående kurva.

Ur det perspektivet kommer de senaste veckornas korrigering inte som en överraskning, men det ändrar självklart inte på det faktum att det påverkar både avkastning och ekonomin som helhet när börsen plötsligt gör en djupdykning. Trots att vi vet att en investering i aktier innebär en viss risk, så får större korrigeringar oss att stanna upp och reflektera. Men många investerare nöjer sig inte med det utan får panik och säljer av, vilket bara förvärrar utvecklingen. Vi är bara människor och i slutänden är det rädsla och girighet som driver finansmarknaderna.

 Is i magen trots svett i pannan
Om man vill lyckas som investerare är det ändå viktigt att sätta sig över sin girighet och oro och istället låta förnuftet styra, oavsett om aktiekurserna stiger eller faller. Det är givetvis lättare sagt än gjort när man ser förmögenheten försvinna mellan fingrarna.

Alla investerare drömmer om att köpa på botten och sälja på toppen, men det är i stort sett omöjligt. Och om man låter sig styras av oro och girighet blir resultatet ofta det motsatta. I panik säljer man sina aktier billigt när marknaderna korrigerar sig. Det slutar ofta med att man köper tillbaka aktierna till en väsentligt högre kurs när de väl har återhämtat sig. Det behöver knappast nämnas att detta är en dålig investeringsstrategi.

Oron förstör omdömet
När rädslan tar över glömmer man bakgrunden till en korrigering på aktiemarknaden. Beror den på mer fundamentala utmaningar i ekonomin, som med all rätt skulle vara anledning att rynka på pannan? Eller handlar det om en teknisk och stämningsdriven korrigering som är kortvarig och övergående? Som till exempel när investerare efter en större marknadsuppgång drar i bromsen för att omvärdera situationen och ta hem lite vinst. Eller när relativt obetydliga nyheter då och då tillåts utlösa en negativ, psykologisk dominoeffekt på finansmarknaderna.

När rädslan kopplar sitt grepp glömmer man lätt bort den där strategin man hade när man initialt beslutade sig för att investera sina pengar på aktiemarknaden. Och man glömmer ofta att lägga upp en strategi för hur man ska ta sig tillbaka in på marknaden.

Viktiga poäng i oroliga tider
Om man säljer av längs vägen har man en lägre investerad summa för att hämta in det man förlorat. Dessutom finns det två andra viktiga saker att komma ihåg när stämningen på aktiemarknaden surnar. Det går ofta snabbt åt båda håll, och det är väldigt sällan det slutar i total katastrof. Stora ras följs ofta av avsevärda uppgångar. Vi kan ta ett exempel. De som sålde sina amerikanska aktier efter kursraset den 5 februari förlorade 4 procent av sin investerade förmögenhet. Om man däremot hade hållit kvar till den 6 februari hade förlusten halverats och man hade haft mer tid att se över situationen och lägga upp en strategi.

Generellt säger den historiska erfarenheten att aktier ger en positiv avkastning på längre sikt och därför snabbt hämtar in förlusten efter ett kursras. Det är därför sådana som jag talar oss varma för att man ska hålla fast vid sin investeringsstrategi, och särskilt under perioder av turbulens på marknaden.