Jennie Sandén

Privatekonom, Danske Bank Sverige

Startlån för unga och förstagångsköpare räcker bara till ett luftslott

Den 4 april 2022 presenterade regeringen sin utredning om startlån för bostad för förstagångsköpare. Många har haft förhoppningarna om att man nu skulle kunna presentera en hållbar lösning för alla de tusentals förstagångsköpare att kunna ta sig in på bostadsmarknaden. Så blev inte fallet.

Förstagångsköpare och unga vuxna som tidigare eller under de senaste 10 åren inte ägt en primärbostad i Sverige ska kunna ta del av ett så kallat startlån. Maximalt belopp är det lägsta av 250 000 SEK eller 10 % av köpeskillingen per låntagare. För ensamstående med hemmaboende barn är motsvarande summa det lägsta av 500 000 SEK eller 10 % av köpeskillingen. Detta kräver att bolånetagaren lånar över 85 %. Finansieringen av bostaden skulle då bestå av bolån 85 %, startlån 10 % och kontantinsats 5%. Här träder det första problemet med förslaget fram. De som allra mest behöver startlån är de som bor i våra största städer. Och även om utredningen utgått från en etta i kranskommunerna till Göteborg/Stockholm tror jag dessvärre inte att 250 000 kr inte kommer räcka särskilt långt. Och under de senaste åren har gruppen som står utanför bostadsmarknaden blivit allt större då trösklarna blivit alltför höga. De som tillhör de samhällsbärande yrkena har få möjligheter att möta kraven för att kunna köpa en egen bostad.

Kravet på att förstagångsköparna ska klarar av bankernas kvar att leva på-kalkyler för kreditgivning finns kvar. Själva startlånet är sedan utställt med en statlig garanti till bankerna där man föreslagit Boverket som garantimyndighet. Garantiavgiften är föreslagen till ca 1 procent och kommer med största sannolikhet att betalas av låntagarna. Avgiften ställs ut till bankerna, men generellt så kommer troligtvis bankerna att vidarefakturera den till låntagaren. Ex. 250.000 SEK i lån = 2500 kr i avgift som låntagaren får betala. En låntagare som inte hade till kontantinsatsen.

Att man behåller kravet på att dessa förstagångsköpare ska klara kvar att leva på-kalkylen (kalp-kravet) är ett stort problem. Det är tuffa krav att klara, inte minst sedan man införde det skärpta amorteringskravet. De är där man borde ha lagt mer kraft i utredningen. Istället har man i princip enbart flyttat den nuvarande marknaden för blancolån till staten och lämnat över ansvaret för implementering till bankerna.
Man har heller inte tagit i beaktan att det, framförallt i storstäderna, är en enorm bostadsbrist. Det här förslaget riskerar istället att öka konkurrensen på det nuvarande utbudet och det betyder att det blir högre priser. Som i sin tur gör att de pengar man får i startlån inte kommer räcka till.

Utredningen tror på en ökad köpkraft om 7 procent som följd av startlånet. Det skapar ytterligare negativ konsekvens i form av en ökad skuldsättning i samhället. En ökad skuldsättning för en grupp som är mer sårbar, utan några ”större tillgångar”.

Att detta sedan är ett högst komplicerat förslag som kommer vara svårt för förstagångsköparna att förstå är bara grädde på moset.